Med all rätt ökar samhällets krav på Sveriges byggsektor. Byggandet står för 35 procent av Svergies totala klimatpåverkande utsläpp. För att skynda på den exponentiella minskningen som behövs, införs obligatoriska klimatdeklarationer från 1 januari 2022.
”Äntligen ny lag för klimatdeklarationer!” kanske du tänkte och gjorde ett glädjeskutt där hälarna möts och hatten flyger av. Det var ungefär det jag såg för mig när jag först fick reda på beskedet. När jag börjar läsa lagstiftningen upptäcker jag att förslaget haltar betänkligt.
Syftet är givetvis gott. Lagförslaget innebär ett nytt ansvarsområde för byggherren som kommer att ansvara för att upprätta och lämna in klimatdeklarationer till myndigheten Boverket. På så sätt, kommer vi synliggöra klimatpåverkan och lättare kunna genomföra en minskning. Men – och det är ett stort men – lagförslaget gäller endast att uppförandet av byggnader ska betraktas. För mig betyder det att bara halva livscykeln är med, och den där allt avfall finns som skulle kunna bli resurser, utesluts.
En rivning eller en byggnation ska sträva efter att alltid ha en lång tidshorisont. Rivningen ska gå till på ett sätt att byggnaden kan dekonstrureras, byggberedas och byggas upp på annan plats. För att få ett så korrekt svar som möjligt bör klimatdeklarationerna även gälla för hela byggkedjan. Enligt mig är det enda sättet att uppnå Klimatneutrala eller klimatpositiva byggarbetsplatser. Som för övrigt kommer vara en stor trend under 2021.
Vi har dessutom en framväxande cirkulär ekonomi att ta hänsyn till. Det märks tydligt i språkrådets nyord där ”Cirkulent” finns med på listan. Vi får alla ifrån att vara konsumenter av material till att bli cirkulenter av material. Genom det linjära tankesättet i lagförslaget försvåras och försenas en cirkulär byggsektor i Sverige. Det är en rak motsättning till regeringens strategi för omställning till cirkulär ekonomi.
Ett verktyg för att mäta och kvantifiera miljöpåverkan från byggsektorn är att upprätta miljövarudeklarationer, även kallat EPD:er. Det görs för nyproducerade byggprodukter och används som ett register när det är dags att upprätta en nu byggnad. En EPD beskriver byggproduktens miljöpåverkan under hela dess livskvalitet. här inkluderas alla relevanta steg från produktion till återbruk eller återvinning, oavsett om endast produkten ska bytas ut eller hela byggnaden ska rivas.
En myt kring EPD:er är att de är tids- och resurskrävande samt snordyra. De senaste åren har det dock blivit möjligt att ta fram EPD:er med hjälp av programvaror, som genererar fram en EPD automatiskt. Det reducerar tidsåtgång och kostnader kraftigt. Jag förväntar mig att den här utvecklingen bara kommer att gå snabbare.
Till skillnad från en EPD som endast gäller för en byggprodukt, kommer klimatdeklarationer gälla för en hel byggnad eller helt byggprojekt. Med moderna programvaror finns således goda möjligheter att anamma hela livscykeln även på klimatdeklarationerna. Att inkludera hela livscykeln skulle ge ett komplett resultat. Till exempel borde självklara delar som återbrukspotential inkluderas. Menar regeringen allvar med sin strategi att göra Sverige cirkulärt, bör även ny lagstiftning således främja cirkulärt beteende.
Jag vädjar till regeringen att ta ansvar för hela livscykeln och lagstifta cirkulärt.
Amanda Borneke,
