Ny byggteknik skapar en dold säkerhetsrisk i våra byggnader vilket kan ge konsekvenser för liv och hälsa under lång tid framöver. Samtidigt riskerar EU-kommissionens pågående arbete med harmonisering av brandtester att ytterligare underminera säkerheten. I dagarna samlas experter från hela världen i Lund för att diskutera brandsäkerhet i byggnader och vi hoppas att svenska beslutsfattare tar intryck och ökar ansträngningarna för att påverka arbetet i EU.
Byggnader står för cirka 40 procent av energianvändningen i Europa och det är utan tvekan nödvändigt att bygga mer energieffektivt. Höga klimatambitioner har tillsammans med marknadens krav på kortare byggtider och billigare bostäder lett till en snabb utveckling av nya byggtekniska lösningar. Det är bra, men det får inte ske på bekostnad av människors säkerhet och byggnadernas långsiktiga hållbarhet.
Varje år får Räddningstjänsten i vårt land omkring 10 000 larm om brand i byggnader. Hur många av dessa bränder som leder till dödsfall, allvarliga rökskador eller stor materiell förstörelse beror på byggnadernas förmåga att stå emot bränder och minimera utvecklingen av giftiga rökgaser.
Den nuvarande trenden är oroande. Fasader som tidigare byggdes med exempelvis sten, betong och obrännbar isolering, baseras nu allt oftare på olika kompositsystem, som kan innehålla en brännbar isolering med ett tunt yttre skal. Fasadens konstruktion kan ha mycket stor inverkan på brandspridningen, inte minst i flervåningshus.
Den snabba utvecklingen av ny byggteknik innebär att regelverk kring brand och säkerhet inte har hängt med. På EU-nivå har provningsmetoderna som berör brandsäkerhet inte ändrats sedan 2002 och de kunskaper om byggnadskonstruktioner som ligger till grund för regelverken har inte uppdaterats sedan 1994.
Den europeiska organisationen Fire Safe Europe, som samlar forskare, brandexperter, räddningstjänster och företag, har presenterat alarmerande rapporter och resultat från brandprovningar runt om i Europa. Dessa pekar på allvarliga brister och ökade risker för människors liv och hälsa.
EU-kommissionen är medveten om problematiken och har påbörjat ett arbete för att uppdatera och harmonisera provningsmetoderna. Tyvärr har kommissionen valt att basera arbetet på ett förslag från Tyskland, där det finns många stora tillverkare av kompositfasader. Detta trots att det finns forskning som visar att den tyska metoden inte är tillräcklig för att ge en tillräckligt hög brandsäkerhetsnivå.
Det är givetvis inte rimligt att kompromissa med brandsäkerheten för alla EU-medborgare för att tillgodose intressen hos tillverkare i enskilda medlemsländer. EU-kommissionen bör i stället ge den europeiska standardiseringsorganisationen CEN ett bredare uppdrag att ta fram en relevant provningsmetod. Arbetet bör skapa möjligheter att definiera fler än en prestandaklass så att medlemsländerna kan ange olika säkerhetsnivåer beroende på byggnadens typ och användning.
Byggherrar och beställare måste ges möjlighet att göra informerade val mellan ett brandskydd som bara uppfyller lagens lägsta krav och ett brandskydd som faktiskt ger en trygg och säker byggnad.
Europeisk harmonisering av provningsmetoder, klassificering och regelverk är viktigt både för att underlätta handel mellan länderna och för att öka brandsäkerheten i hela unionen. Men det är viktigt att arbetet i första hand har de boendes trygghet för ögonen, och inte tillverkarnas intressen. Sverige måste ta tydlig ställning i det europeiska samarbetet och arbeta för att säkerställa brandsäkra och trygga bostäder i hela Europa.
Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad och prefekt för institutionen för byggvetenskap vid KTH
Mats Björs, vd Swedisol
