Nyheter

Ministern ser framåt

Bostads- stadsutvecklings- och it-minister Mehmnet Kaplan. Foto: Peter Nordahl

Staten ska ta ett större ansvar när det kommer till bostadsbyggandet och några av pusselbitarna är ökad konkurrens och satsningar på kollektivtrafiken.
Fokus ligger på fler bostäder för unga, studenter och nyanlända.
– Det är framtidsområden, säger Mehmet Kaplan, (MP) bostads-, stadsutvecklings- och it-minister.

– Vi har en bostadsbrist som inte är nådig. Den skapar proppar i systemet för arbetsmarknaden och hindrar företagare från att anställa. Vi har unga och studenter som har problem att hitta någonstans att bo och måste tacka nej till utbildningar och jobb och det hindar nyanlända från att komma in i samhället, säger Mehmet Kaplan.

Och ska man lösa bostadsbristen måste man jobba över partigränser.
– Det finns inga snabblösningar och jag är övertygad om att området bostadspolitik lämpar sig väldigt illa för ideologiska skygglappar. Bostadsmarknaden är så basal och grundläggande för alla människor och att då ha ideologiska skygglappar skapar en skyttegravssituation och den tjänar inte någon på. Därför är jag väldigt öppen för olika typer av förslag som kan leda oss framåt.

Kaplan beskriver bostadsbristen i Sverige som ett raster kring det övergripande arbetet på näringsdepartementet.
– Vi vänder på varje sten och tittar även på de stenar som den förra regeringen vände på. De gjorde en hel del arbete för att ta reda på vad som inte funkar och vad problemen är. Många utredningar tillsattes och en del av dem landar på mitt bord under året.
Det handlar bland annat om konkurrensutredningen och bostadsplaneringskommittén, som enligt Kaplan är viktiga underlag för att se om det finns grund för ytterligare förbättringar rent lagmässigt.
– En lärdom jag dragit av de senaste åren är att bostadsbristen inte löser sig av sig själv. För att få igång byggandet ännu mera krävs ett antal pusselbitar.

Bland Kaplans pusselbitar finns exempelvis översyn av instansordningen där regeringen ser över länsstyrelsernas roll i syfte att få en snabbare byggprocess.
– Vi vill se om det går att ta bort en instans, utan att för den skull äventyra rättsäkerheten. Det måste vara möjligt att överklaga och skyddet av folkhälsa och miljö är jätteviktigt.

En annan bit i pusslet handlar att öka konkurrensen.
– Det handlar om att se till att skapa goda möjligheter för mindre och mellanstora bolag så att de kan vara med på marknaden på lika villkor som de stora bolagen, säger han.
Den förra regeringen tillsatte en kommitté som ska se över konkurrenssituationen och utredningen presenteras i höst.
– Fram till dess jobbar vi proaktivt. Stämmer det att det finns en situation på bostadsmarknaden där de små bolagen inte kommer in ordentligt har vi problem. Då måste vi vidta åtgärder för att öka konkurrensen, få ned byggkostnaderna och underlätta för mindre företag att exempelvis konkurrera om kommunala markanvisningar, säger Mehmet Kaplan.

Vad mer kan regeringen göra för att få fart på bostadsbyggandet?
– Vi har gett även Trafikverket i uppdrag att se över stadsmiljöavtalen. Det innebär att kommuner, landsting och regioner kan söka medfinansiering till lokala och regionala satsningar på kollektivtrafik. Vi har redan avsatt en halv miljard kronor det här året och det kommer förhoppningsvis att leda till att framsynta kommuner faktiskt vill bygga i områden som i dag inte anses särskilt attraktiva. Vi vet av erfarenhet och forskning att där det finns bra och effektiv kollektivtrafik där vill människor bo.
Departementet ska framöver också se över om byggrätterna behöver tidsbegränsas för att hindra att byggare köper mark och väntar på att värdet ska höjas innan de bygger.

Hur går det med bullerförordningen?
– När vi sammanställde remissinstansernas svar visade det sig att de ibland sa olika saker och ofta står två intressen mot varandra. Vi måste ha fler bostäder och bygga på fler ställen och därför tillåta högre bullernivåer och å andra sidan handlar det om människor som vi utsätter för presumtivt skadliga bullernivåer. Men förordningen är på plats inom en väldigt snart framtid. För mig kommer det att vara en viktig del av det arbete som gör det enklare för kommunerna att upplåta mark och göra olika typer av arkitekttävlingar och markanvisningstävlingar så att vi får ett ökat smart byggande där buller har tagits itu med. I höstas var det tyvärr en väldigt turbulent tid med en situation där riksdagen gjorde som den gjorde och då måste vi respektera det och det har gjort att vi har fördröjts lite i starten.

Hur ser du på dina ministerroller?
– Bostadspolitiken går ju in väldigt mycket i andra portföljer. Exempelvis är arbetsmarknadsministern helt beroende av att bostadsmarknaden funkar, liksom utbildningsministern och migrationsministern. En bostad liknar inget annat och man kan inte säga att det är en vara som alla andra.  Därför är det viktigt att politiken siktar på att ha ett långsiktigt engagemang när det gäller de som står längst ifrån bostadsmarknaden: unga, studenter och nyanlända. Marknaden kan inte ensam lösa bostadsbristen, det har vi sett de senaste åren. Det behövs olika ingångar och incitament för att skapa en framåtsyftande rörelse så att vi får igång byggandet ännu bättre. Min roll är att se till att vi hela tiden rör oss framåt.

Vilket ansvar har en stadsutvecklingsminister?
– Att se till att städer utvecklas och blir moderna och hållbara. Det handlar om bra livsmiljöer för medborgarna. Men stadsutveckling är också utrymmena mellan hus och bostadsområden. Vi har länge haft en situation där framförallt kvinnor och flickor känner sig otrygga i stadsmiljön och det är en fråga som man måste ta ett helhetsgrepp på.

Var det självklart att tacka ja till att bli minister?
– När jag fick frågan tänkte jag att ”det här måste jag kolla med min fru”, för vi tar alla viktiga beslut tillsammans. Jag bollade med henne och funderade. Som politiker vill man ju försöka åstadkomma förbättring och nu får jag chansen att göra det.

Vad gör dig till en bra bostadsminister?
– Inom politiken behövs det breda erfarenheter och därför är det viktigt att regeringen innehåller personer med olika bakgrund, erfarenhet, ålder och bostadsorter. Jag har ju personligen gjort en resa i Sverige från Skövde dit mina föräldrar först kom till Rinkeby där jag är uppvuxen, Krylbo och de senaste dryga 20 åren har jag bott på Järvafältet. Jag har bott i olika bostäder och upplåtelseformer och jag upplevt resan själv och dessutom i en del av Sverige som ofta hamnar på skuggsidan när man pratar om politik.  För mig är det också en enorm tillgång att ha pluggat på KTH:s lantmäterilinje och läst de ämnena som handlar om två av mina områden: bostads- och stadsutveckling.

En sista fråga: Vi har Friggeboden och Attefallshuset, kommer vi att få se en Kaplanstuga innan mandatperioden är slut?
– Nej, jag har inte det behovet, skrattar han. Får vi ännu bättre fart på byggandet och får bort propparna på arbetsmarknaden och för unga, så behöver vi ingen stuga. Jag hoppas att den här regeringen kommer att benämnas som den som faktiskt lyckades få fler bostäder på plats.

 

Fakta: Mehmet Kaplan

Aktuell: Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister

Ålder: Född 1971 i Gaziantep, Turkiet.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru och två barn, 8 och 15 år gamla.

Utbildning: 1992-1998, Lantmäteriprogrammet, KTH (ej avslutad), 1991 Gymnasieexamen, Avesta.

Befattningar och uppdrag: 2014- Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister, 2010-2014 gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp, 2008-2011 ledamot i arbetsutskottet för Miljöpartiets partistyrelse, 2006-2014 riksdagsledamot, 2004-2011 Ordförande för IOGT-NTO Stockholms län, 2004-2006, verksamhetsansvarig på Byrån för lika rättigheter, 2003-2011 ledamot i Miljöpartiets partistyrelse, 2002-2004 projektledare på Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, 2000-2002 ordförande för Sveriges Unga Muslimer.

Intressen: Jag har ett aktivt socialt liv och är med i föreningslivet och jag älskar att vara ute i naturen med mina barn. Men som stadsråd så har man inte så mycket fritid så jag försöker att ta tillvara på de tillfällena som ges och vi försöker hitta tider då familjen kan vara tillsammans och koppla av och umgås.

Drivs av: Rättvisekänsla. Hur kan vi göra jorden mera rättvis för alla, utan att levnadssättet blir ohållbart.