Ansamlingen av byggbodar ser på håll ut som ett mindre kvarter av flerfamiljshus i trä, målade i mörkblått. Bodarna invigdes som vore det en ny bro, motorväg eller annat prestigebygge.
I Hillevi Engströms invigningstal framstod byggbodarna mest som symbol för storprojektet Nya Karolinska Solna och alla nya jobb som kommer till och för tillväxten i stort.
— Ett bygge som kommer att skapa många arbetstillfällen är otroligt inspirerande och visar på det expansiva skede regionen och hela landet befinner sig i, sa hon strax innan hon klippte bandet.
Det nya sjukhuset, som började byggas i somras, är verkligen ett jätteprojekt som byggs på 320 000 kvadrat mer, ungefär lika stort som 24 Hötorgsskrapor.
145 000 kubikmeter jord schaktas bort.
270 000 kubikmeter berg ska väck.
Det går åt 100 000 kubikmeter betong till grundläggningen.
Och nästan 11 miljoner skruvar till monteringen av alla innerväggar.
En del av alla byggjobbare, ingenjörer, tekniker och andra yrkeskategorier kommer att bo i byggbodarna eller arbeta på de tillfälliga kontoren i de mörkblå byggsbodslängorna.
Som mest — år 2013 – kommer cirka 3 600 personer att jobba i projektet, 2000 ”direkt” sysselsatta och runt 1 600 indirekt engagerade.
Under hela byggperioden, 2010-2017, kommer projektet att ge upphov till 13 300 årsarbeten, nästan 11 000 i Stockholmstrakten och över 2 000 i resten av landet, enligt beräkningar som gjorts av analys- och teknikföretaget WSP.
Trots de enorma mängderna betong som går åt, och de omfattande transporterna, byggs sjukhuset med så kallade hållbara metoder. Hela sjukhuset ska bli klimatneutralt.
Också byggbodslängorna, som utrustats med hiss plus vatten- och avlopp som vilken flerfamiljslänga som helst, har utformats med miljöprofil. Många av dem är ”miljöbodar” och drar 45 procent mindre energi än en traditionell bod.
Varje byggbodslänga har en loftgång. Innergården mellan de parallella längorna byggts in och golvet på den översta våningen har beklätts med heltäckande matta.
