”Miljonprogrammet ingen energislukare”

— Att miljonprogrammets fastigheter skulle vara så stora energibovar som det ofta framställs kan vi inte se i energistatistiken, säger Magnus Jönsson teknisk chef på MKB, till Miljörapporten.

Skälet till att MKB:s 6 000 lägenheter i fastigheter från miljonprogrammet inte prioriteras framför andra är enkelt. Energiförbrukningen i dessa lägenheter är lägre än i många äldre lägenheter.

— Miljonprogramhusens varmvattenförbrukning är ofta ganska hög men uppvärmningen av själva huset och den totala energiförbrukningen är lägre än i äldre hus. Men jag har förstått att min åsikt går mot strömmen, säger han.

Sedan början av 90-talet har MKB arbetat med energieffektivisering. Fastighetsbeståndet var då cirka 16 500 lägenheter, och har sedan dess ökat till cirka 21 800 lägenheter. Men energieffektiviseringar har gjort att MKB i dag inte använder mer värme idag trots det ökade beståndet.

— Ska vi minska energianvändningen ytterligare måste vi ge oss på klimatskärm, installera nya ventilationssystem med värmeåtervinning samt införa individuell mätning och debitering av varmvatten, säger Magnus Jönsson.

Drygt 30 procent av den värme fastigheterna använder går till att producera varmvatten. I flera områden ur miljonprogrammet är siffran nära 50 procent. Att låta hyresgästerna betala för det varmvatten de använder är därför ofta det mest lönsamma sättet att spara energi.

— Vid stambyte installerar vi en varmvattenmätare för varje lägenhet men vi har inte beslutat om vi ska låta varje lägenhetsinnehavare betala för det varmvatten de använder, säger Magnus Jönsson.

MKB har fördubblat satsningarna på renovering och underhåll de senaste åren.
— Skälet är att behovet av större underhållsåtgärder för fastigheter byggda på 1940- och 50-talet sammanfaller med fastigheterna byggda under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet, säger Magnus Jönsson till Miljörapporten.