Färre brott mot arbetsmiljölagen ska gå till domstol. I stället ska Arbetsmiljöverket få större möjlighet att utkräva böter, så kallade sanktionsavgifter. Och böterna blir betydligt högre än i dag. Det är kontentan av en färsk utrednings förslag till regeringen.
I dagsläget gör Arbetsmiljöverket få åtalsanmälningar, och det är inte många av dessa anmälningar som leder till att någon fälls. Därför bedömer utredarna att systemet är ineffektivt.
I stället för att åtalsanmäla företag som till exempel inte gör bygganmälan eller upprättar arbetsmiljöplaner, tycker utredarna att Arbetsmiljöverket ska kunna bestraffa dem med en sanktionsavgift.
— I dag tar det ofta lång tid när både polis, åklagare och domstol måste bli inblandade. Nu kommer tiden mellan gärning och sanktion att bli mycket, mycket kortare, säger Rolf Perlman, Arbetsmiljöverkets jurist, som har deltagit i utredningen.
Även arbete på hög höjd utan fallskydd föreslås kunna straffas med en sanktionsavgift. I dag kan arbetsmiljöinspektörerna utfärda förbud kopplat till ett vite, men måste ertappa företaget utan fallskydd igen för att kunna utkräva vitet.
— Jag tror att utredningens förslag kan vara verksamt. När byggaren vet att priset är så och så många hundra tusen kronor sätter han nog upp takskyddet. Det är många mindre seriösa byggare som underlåter att sätta upp takskydd eftersom det kan vara en stor kostnad, säger Rolf Perlman.
Redan i dag har Arbetsmiljöverket möjlighet att utkräva sanktionsavgift från arbetsgivare. Det gäller till exempel när någon river asbest utan att ha tillstånd.
Sanktionsavgiften är som lägst 1 000 kronor och som högst 100 000 kronor. Men det maxbeloppet vill utredningen nu höja till en miljon kronor.
Liksom i dag vill utredarna att sanktionsavgifterna ska kunna utkrävas genom ett avgiftsföreläggande efter ett arbetsplatsbesök. Om arbetsgivaren inte godtar föreläggandet måste Arbetsmiljöverket vända sig till förvaltningsrätten för att ansöka om att avgiften ska utkrävas.
Men vissa brott tycker utredarna fortsatt ska kunna åtalsanmälas och behandlas i domstol. Det gäller bland annat bestämmelserna om lämnande av oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet, om borttagande av skyddsanordning och om skyldigheten att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud.
Inte heller brottsbalkens regler om arbetsmiljöbrott, det vill säga framkallande av fara för annan eller vållande till kroppsskada eller död, kommer att ändras. Dessa regler har inte ingått i utredningens uppdrag.
Utredningen ska nu ut på remiss till flera berörda instanser. Men Arbetsmiljöverkets jurist Rolf Perlman har sin bild klar:
— Jag tycker att förslagen är jättebra. Jag tror att de skulle innebära en stark effektivisering av Arbetsmiljöverkets arbete.
Läs också:
Fakta/Utredningen
Utredningen heter En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktionen (SOU 2011:57). Den överlämnade sitt betänkande till arbetsmarknadsministern den 1 juli.
Syftet med förslagen är att åstadkomma en bättre efterlevnad av lagen. Utredarna vill också att det ska bli tydligare vilka sanktioner som är knutna till vilka bestämmelser.
Ändringarna ska gälla från den 1 juli 2013, föreslår utredningen. Men först ska förslagen ut på remiss och därefter behandlas av regering och riksdag.
