Sveriges Byggindustrier, BI, samlade sina experter för att ge svar på hur man bäst ska ta sig an utmaningen med 700 000 nya bostäder.
Svaren blev bland annat att rörligheten måste öka, att regeringen inte kan bromsa och gasa samtidigt, att de måste bestämma vad nära-noll betyder och att miljöbalken är den stora elefanten i rummet.
Expertpanelen, som diskuterade under rubriken ”700 000 nya bostäder – en utmaning” inledde på måndag morgon och lokalen var mer än fullsatt.
Arrangör var Sveriges Byggindustrier och Ola Månsson, vd, var moderator.
Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, lyfte problemet med regeringens dubbla budskap.
– Politikerna vill inte se problemen. De säger att vi måste gasa och bygga 700 000 nya bostäder, men samtidigt så bromsar de eftersom de infört restriktioner på hushållens lånande. Det kommer att bli omöjligt att nå bostadsmålet.
Johan Deremar, nationalekonom, menar att rörlighet är nyckeln till en effektivare bostadsmarknad och därmed en del av lösningen på utmaningen.
– Hög rörlighet skapar högre efterfrågan, både i det befintliga bostadsbeståndet och på nybyggda bostäder.
Och att öka rörligheten kräver tid och tålamod.
– Man måste bland annat ändra hyressättningssystemet, vilket inte kan göras snabbt. Det tar mellan 10 till 15 år.
Andra åtgärder för att öka rörligheten är att se över uppskovsreglerna och införa en fastighetsskatt, enligt Deremar.
Infrastrukturens betydelse lyftes också fram.
– Men den måste vara tillgänglig, tillförlitlig och lönsam, säger Lars Redtzer, ansvarig infrastruktur BI.
Vad är den stora elefanten i rummet när det kommer till dessa frågor? frågar Ola Månsson.
– Det som alla vet är ett problem, men som ingen vill ta tag i är miljöbalken och det kommunala planmonopolet. Det är verkligen dags att se över det, säger Nancy Mattson, projektutveckling JM Bostad.
Som ett exempel gav hon ett ärende som nyligen avgjort i domstol: en boende har klagat på buller från en förskola, och fått rätt.
– Det innebär att vi inte kan bygga bostäder nära skolor och förskolor. Det är inte rimligt att det kan vara på det sättet. Det finns också exempel på detaljplaner som upphävts efter åtta års arbete med dem.
Maria Brogren, energi- och miljöchef BI, fick frågan hur man ska bygga mycket och samtidigt bygga energieffektivt.
– För det första måste vi få veta vad nära-noll betyder. EU har sagt att det är upp till varje medlemsland att själva bestämma det och nu måste regeringen slå fast det, om vi ska kunna nå målet till år 2020. Det måste finnas en förutsägbarhet, annars får vi ingen produktutveckling, säger hon.
Och för att bostadsmålet ska kunna uppnås, är bemanningen mycket viktigt.
– Men behovet är stort. Det behövs cirka 40 000 yrkeskunniga, alla kategorier, för att ska ha en rimlig chans att nå målet. I dag utbildas cirka 15 000 per år och det kommer att bli tvist om arbetskraften, säger Lars Tullstedt, expert kompetensförsörjning, BI.
Hans lösning är bland annat att satsa på vuxenutbildning.
– Man kan exempelvis göra det möjligt för personer som redan gått gymnasiet att få gå en ettårig yrkesutbildning, det är ett exempel på en snabb lösning.
Att ta tillvara på kompetensen hos nyanlända är en annan.
Bildtext:
Ola Månsson, vd BI, Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Bi, Johan Deremar, nationalekonom BI, Nancy Mattson, projektutveckling JM Bostad, Lars Tullstedt, expert kompetensförsörjning BI, Maria Brogren, energi- och miljöchef BI och Lars Redtzer, ansvarig infrastruktur BI diskuterade hur man ska lösa utmaningen med 700 000 nya bostäder.
