Miljardbygget i Malmö växte

För snart åtta år sedan beslutade politikerna att bygga en ny vårdbyggnad, en ny servicebyggnad med laboratorium och ett nytt bårhus i anslutning till Skånes universitetssjukhus. Nu börjar Nya sjukhusområdet Malmö, NSM, ta form och vi har träffat några som gjort det möjligt.

Några sista HDF-bjälklag lyfts upp mot en halvklar himmel, samtidigt som ett par betongbilar lämnar nya sjukhusområdet i Malmö. Här har aldrig funnits ett centralblock, det byggs nu. Allt sammanlänkas med ett 150 meter långt och 11 meter brett kulvertsystem där förarlösa truckar ska sköta materialtransporterna.

– Kulverten är redan klar. Bårhuset, som tidigare hade dålig arbetsmiljö blir bättre och större – det är nu inklätt och blir klart i november. Sommaren 2022 blir det slutbesiktning av servicebyggnaden, berättar beställaren Kristina Olofsson, delområdesansvarig på Regionfastigheter.

Byggnad 35 i norr med elva våningar och dubbelt så stora byggnad 36 i söder med tio våningar, utgör själva vårdbyggnaden. Allt ska stå klart 2025 och enligt Kristina Olofsson håller både tidplan och budget.

– Det känns som vi är nästan i slutet. Bara nya politiska beslut, om ny verksamhet plötsligt ska flytta in, kan försena bygget nu, säger Tanja Wictor, supportchef på Skanska, med tidigare erfarenhet från bland annat Malmö Live-bygget.

Konserthuskvarteret var bara en tredjedel så stort, nu arbetar båda i sitt karriärs största byggprojekt, så väl penga- som storleksmässigt.

– Det är svårt att greppa omfattningen, hur stor en 108 000 kvadratmeter vårdbyggnad egentligen är. Efter sex år är det fortfarande svårt att förstå, fortsätter Tanja Wictor.

Med så många fler i organisationen blir det ett ledarskap i en bredare mening. Kommunikationen måste fungera, även om det inte går att samla alla, så att organisationen arbetar effektivt, i samma riktning. Rådande pandemi har så klart varit en tuff utmaning, bygget är beroende av transporter och personal från utlandet. När gränserna stängdes fick regionstyrelsen larmrapporter om fördyrningar och förseningar. För att inte stå utan material tidigarelades inköp.

– Det har gått över förväntan, vi har inte haft totalstopp, säger Tanja Wictor.

Entreprenörerna kommer från Irland (stomme), Polen (gips), Tjeckien (fasad), samt från Bulgarien, Lettland, Portugal och Rumänien. Projekteringen har utförts främst av arbetskraft från Sverige. Lokal el- och VVS-personal har inte räckt till, utan hämtas även från Stockholm och Umeå. Fortfarande arbetar enbart produktionsfolk på plats, resten på distans.

Även utan pandemi brukar stora sjukhusbyggen dra ut på tiden och fördyras. I Helsingborg stoppades den dryga lasarettsomvandlingen 2019, där ska man nu börja om från början med ett helt nytt sjukhus utanför staden.

– De trodde de kunde stoppa in ny verksamhet i befintliga byggnader. Här i Malmö har vi helt andra förutsättningar, det är ett tydligt projekt, samma innehåll som tidigare och vi har grepp om vad det kostar. Nybyggen är ganska förskonade från överraskningar, säger Kristina Olofsson.

Men även Malmösjukhuset har haft sina prövningar. Byggplaneringen fick ändras när ortopeden lät bygga operationssalar i moduler, eftersom de gamla var för dåliga och man inte kunde vänta på nya.

Samma dag som vårt besök blir vårdbyggnad 35 torr och tät, ett år försenat på grund av stopp under mark. Tanken var att bygga hela kulvertsystemet på en gång, men befintliga delar gick inte stänga av under byggtiden på grund av viktiga transporter, internambulans och akutteam.

– Och vi kunde inte öka trafiken ovan mark utöver vår byggtrafik, fortsätter Kristina Olofsson.

Hösten 2016 krävde fler verksamheter nya lokaler, så i juni 2017 ökade politikerna antalet kvadratmeter från 80 000 till drygt 125 000 och budgeten dubblades till 12,3 miljarder kronor. Då kunde den gamla kulverten rivas och man slapp ytterligare förseningar. Men kritiken var hård i efterföljande granskning av externa jurister, eftersom inte en ny upphandling gjordes.

Man valde fönsterdämpning och en tystare, tätare och tidsreglerad spontning – borrade i stället för hamrade, vilket är dyrare och tar längre tid. Vibrationer och buller mäts noga med tanke på Citytunneln under marken och intilliggande operationssalar.

– Det är mycket att ta hänsyn till då såväl personal som patienter kan störas av vårt arbete. Vi har en nödtelefon så vårdpersonal kan ringa och stoppa vårt arbete, det har hänt några gånger vid ögonoperationer, säger Tanja Wictor, supportchef på Skanska.

Inte heller vatten får orsaka sättningar mot tågtunneln eller när nya fasader byggs kloss mot gamla. Det förorenade grundvattnet som ett otal historiska kemtvättar lämnat efter sig mäts och analyseras i flera olika rör. Det som trycks upp i schaktgroparna måste pumpas till ett provisoriskt reningsverk som Skanska byggt i sex gummitätade plåtcontainrar.

– Vattnet passerar flockning, kolfilter och sandfilter innan det pumpas ut i Malmös kanaler. En slamsugare hämtar regelbundet sediment efter reningen, berättar Aws Alkalidi, miljösamordnare på Skanska.

Malmö drabbas kontinuerligt av översvämningar vid kraftiga skyfall, men inga särskilda klimatanpassningar har beställts.

– Vi bygger in regnbäddar som vanligt som fördröjer flödet. Kulvertar ska inte översvämmas och allt ska stå pall även för en jordbävning, fortsätter Rickard Sandberg.

Region Skåne hade som mål att vara fossilbränslefritt 2020. Men fortfarande körs många transporter och tunga maskiner på diesel, även kranarna innan de kopplas in på elnätet. En klimatkalkyI görs i val av material, men det blev en klimatmässigt sämre betong för att spara upp till ett år i torktid.

– Det var uppe för diskussion, men man ville flytta in snabbt, säger Tanja Wictor.

Återvunnet material används inte, undantaget gipsen som delvis är begagnad.

– När vi rev kollade vi skicket på teglet och allt återvanns som fyllnadsmaterial. Cirka 98 procent av armeringsjärn och isolering kan återvinnas, men vi har inga sådana krav, säger Tanja Wictor.

Det omfattande byggprojektet skapar ett nytt påkostat landmärke i Malmö. Det är den platsgjutna stommen som sticker ut. Därmed fås den höga bjälklagshöjden, flexibilitet och möjligheter för håltagning vid framtida ombyggnationer.

Hur skiljer sig dagens vårdbyggnader från äldre?

– Det är jättestor skillnad, de har högre våningshöjd, större utrymmen och bredare korridorer, rent generellt är allt större. Det byggs enpatientrum och det är mer dagsljuskrav. Vi har operationssalar mot fasaden för att få dagsljus. Och det är fler tekniska system, med mer avancerad styrning, säger Kristina Olofsson.  

– Jag hoppas att folk tycker att det blir ett lyft och ett nytt landmärke i Malmö. Sjukhus byggs ganska ofta i betongprefab utan lika höga krav som här. Det blir en ovanligt påkostad fasad, den mindre vårdbyggnaden får grå skifferplattor nedtill och aluminium högre upp, den andra kläs med keramiska element. Vi är ju väldigt synliga, mitt i Malmö, säger hon.