De byggare och bostadsföretag som efterfrågar en sänkning av byggmomsen för bostäder kommer att bli besvikna, säger statsrådet Mats Odell, som ansvarar för bostadsfrågorna.
— Det är dels inte förenligt med EU:s regelverk och det är dels en typ av generell subvention som vi för närvarande inte har några planer på, säger han.
Mats Odell tar emot på sitt rymliga kontor på finansdepartementet. Han är som vanligt propert klädd i kostym och verkar på gott humör. Vid fotograferingen på innergården skämtar han om att han brukar tänka på kommunal utjämningspolitik när han ska se allvarlig ut.
Flera gånger under intervjun återkommer han till att tiden för generella subventioner för bostadsbyggande är förbi.
— Det viktiga är att ge goda, stabila villkor för byggande i Sverige och det gör man genom att se till att hushållen har bättre hushållsekonomi, säger han.
Lösningen för att få bukt med bostadsbristen är enligt Odell i stället att öka efterfrågan och se till att hinder för bostadsproduktion tas bort. Ett sådant hinder är allmännyttans hyresnormerande roll.
Genom att ta bort den skulle en ökad produktion av hyresrätter komma till stånd och färre hyresrätter skulle ombildas till bostadsrätter, menar Odell.
— De som har hyresfastigheter är mer intresserade av att sälja dem till sina hyresgäster än att fortsätta att förvalta dem som hyresrätter. Vi måste få till stånd en bättre fungerande bostadsmarknad.
Regeringen vill ”utveckla” hyresrätten och håller på att fundera på hur det ska göras.
— Det är möjligt att vi kommer att återkomma med förslag som innebär att hyresrätten får bättre villkor. Men generella produktionssubventioner tror jag inte att man ska räkna med, säger han.
Byggvärlden berättade i förra numret att bygg- och bostadsföretag fortsätter att bygga hyresrätter, trots att subventionerna har tagits bort, men att hyrorna har höjts och nyproduktionen sker i attraktiva lägen.
— Jag tror att det är bra att man bygger där folk vill bo. Det kommer att starta flyttkedjor som gör att en billigare hyresrätt blir ledig, säger Mats Odell.
Han menar att det kommer att ta tid innan bostadsbristen byts mot balans, och ger en rejäl känga till den tidigare regeringen.
— I över 20 års tid har det byggts hälften så mycket som i våra grannländer. Bostadsbristen har uppstått genom en reglerings- och subventionspolitik och drabbar de svagaste. Det är de som har kontakter och är beredda att betala under bordet som får hyresrätter. De andra får vänta i decennier.
Inom de allmännyttiga bostadsföretagen finns just nu en osäkerhet om vad Michaël Kochs utredning kommer att leda till i framtiden. Mats Odell anser att ryktet om allmännyttans död är ”betydligt överdrivet”, men säger att allmännyttan kanske kommer att få en delvis ny roll i framtiden.
Michaël Koch lämnade två förslag om hur allmännyttan ska drivas, utifrån långsiktig affärsmässig grund eller utifrån en långsiktig självkostnadsprincip. Enligt utredningen är det första alternativet förenligt med EG-rätten medan det andra alternativet möjligtvis är det. De båda förslagen är nu ute på remiss.
Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett tredje förslag för hur allmännyttan ska drivas, som också innebär långsiktig affärsmässighet, men med möjlighet att utföra samhälleliga uppdrag – även om det innebär ett avsteg från affärsmässigheten. Det är ett förslag som Mats Odell ser som mycket intressant.
— Jag vill få den belyst i samband med utredningen av det här, säger han.
Sedan investeringsstödet för studentbostäder togs bort byggs färre nya studentbostäder. Det ser Mats Odell väldigt allvarligt på.
— Jag har sagt för egen del att vi ska titta på möjligheten att ta bort fastighetsskatten på studentbostäder för att hålla nere kostnaderna i studentbostäder. Det är en fråga jag driver internt i egenskap av bostadsminister, men jag har ännu inget förslag att lägga på riksdagens bord, säger han.
Regeringen är även beredd att diskutera andra åtgärder för att underlätta för studenter. En sådan är att ge bättre villkor för den som vill hyra ut en del av sin bostad i andra hand.
Kommer investeringsstödet för studentbostäder att komma tillbaka när det blir lågkonjunktur?
— Nej, vi ska inte ha någon ny subventionspolitik. Men jag är beredd att titta på olika möjligheter för att öka utbudet av studentbostäder, säger Mats Odell.
Miljonprogramsområdena står inför omfattande renoveringsbehov. Kommun- och finansmarknadsministern talar om ett ”gigantiskt” behov och säger att han är häpen över att man har låtit det gå så långt.
Frågan är vem som ska stå för notan. Företrädare för de allmännyttiga bostadsföretagen, tillsammans med socialdemokraternas Mona Sahlin och Hyresgästföreningen, har krävt att staten ska gå in med bidrag. Andra menar att fastighetsägarna inte har skött underhållet ordentligt och själva borde få betala.
De borgerliga har tidigare förhållit sig kallsinniga till kraven på statliga bidrag till rustningen. Så sent som i oktober sa Odell själv i riksdagen att det knappast kan vara en statlig angelägenhet att subventionera fastighetsägare som har möjlighet att rusta upp. Men nu öppnar han dörren en aning på glänt.
— Vi studerar nu olika vägar att gå. Det är ett arbete på gång för att lösa det här. Men det måste vara en kombination av olika intressen, en partnerskapslösning, säger Mats Odell.
Kommer statliga medel att skjutas till?
— Det kan jag inte utlova i dagsläget men den möjligheten kan jag inte utesluta. Om det är kommunerna eller staten som har låtit det förfalla kan jag inte bedöma, men inte minst ur energisynpunkt är det att elda för kråkorna, säger han.
Antalet nybyggda studentbostäder minskar
Under 2007 färdigställdes 902 nya studentbostäder, vilket är en minskning med 53 procent jämfört med 2006, då 1 911 studentlägenheter byggdes. Investeringsstimulansen för nybyggen av studentbostäder togs bort vid årsskiftet 2006/2007.
Källor : Statistiska centralbyrån och Boverket
SKL:s tredje modell för allmännyttan
Sveriges kommuner och landstings förslag till modell för allmännyttan innebär att de kommunala bostadsföretagen bedrivs så affärsmässigt som möjligt men utan att syftet är vinstmaximering. I stället ska bolagen ha ett kommunalt ändamål.
• Kommunerna ska kunna ge sina bostadsföretag uppdrag som syftar till att uppnå mål av allmänt intresse för bostadsförsörjningen även om detta innebär avsteg från affärsmässigheten.
• Modellen innehåller ingen inkomstgräns utan de kommunala bostadsföretagens verksamhet ska rikta sig till alla.
• Om kommunerna lämnar borgensförbindelser och lån till sina bostadsföretag ska det ske på affärsmässiga grunder.
• Om de allmännyttiga bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas ersätts den av en annan reglering som innebär spärrar mot oskäliga hyror.