Den 4 december invigs Citytunneln med pompa och ståt. Det är ungefär ett halvår tidigare än vad som ursprungligen planerades. Totalkostnaden för projektet landar ungefär en miljard under den ursprungliga summan. Enligt den senaste prognosen blir prislappen 8,45 miljarder kronor, i stället för budgetramens 9,45 miljarder. Beställarens projektchef Örjan Larsson pekar på flera orsaker till projektets lyckosamma utfall: – Vi har byggt en egen mycket kompetent beställarorganisation och vi har jobbat tätt samman med entreprenörer. Vi har varit en proaktiv beställare och jobbat mycket med detaljplanering och riskhantering. Det har gjort att vi har kunnat eliminera de risker vi har sett. Även byggtekniken som har valts har bidragit till Citytunnelns framgång. Ambitionen har varit att bygga med känd och beprövad teknik, men en del metoder har varit relativt nya i Sverige. Till exempel har man fullortsborrat tunnlar i kalkberg och jobbat mycket med slitsmursteknik. Enligt Örjan Larsson har dessa metoder varit effektiva och billiga, samt fungerat väl i de aktuella förhållandena. Arbetet på Citytunneln har genomförts i 18 olika entreprenader, de flesta i form av utförande- och totalentreprenader. Men det sista stora kontraktet, E400, inredningsarbeten i stationerna, tecknades som en samverkansentreprenad. – Det går att idka extrem samverkan även i de traditionella kontraktsformerna, men i samverkansentreprenaden satte vi upp en gemensam byggledningsorganisation. Längre går knappast att driva samverkan, säger Örjan Larsson. För att anställa beställarens projektpersonal bildade Banverket ett eget bolag, Tunnelpersonalen i Malmö AB. Mellan 70 och 80 procent av de anställda har varit fast anställda, resten konsulter. – Varje projekt skapar sin egen projektkultur, det är mycket lättare om du har anställda som till 100 procent identifierar sig med projektet än om de är konsulter, säger han. När det gäller arbetsmiljön hade Örjan Larsson dock önskat ett bättre resultat för Citytunneln. Projektet hade inga allvarliga olyckor, men låg något över snittet i anläggningssektorn när det gäller mindre olyckor. Örjan Larsson var även beställarens projektchef när Öresundsbron byggdes. Där använde man sig av ett liknande arbetssätt. – Även där hade vi en egen organisation med erforderlig kompetens och vi valde att jobba proaktivt nära entreprenören. På Citytunneln försökte vi jobba vidare och utveckla det arbetssättet, säger Örjan Larsson. I dag är han nöjd med att ha bevisat att Öresundsbron inte bara var ett lyckokast. – Här har vi visat att arbetssättet fungerar överallt om man vill och om man vågar, säger han. Nu har alltså Örjan Larsson lyckats med två jättelika infrastrukturprojekt. Själv tonar emellertid han ner sin roll och beskriver sig som en lagbyggare och coach. Örjan Larsson är frilans och inte anställd av Trafikverket. Nu när Citytunneln är färdig säger han att han kanske ska trappa ner lite. Eller också fortsätter han att jobba med stora projekt. – Men jag tänker inte kliva in i den här typen av linjebefattningar. I så fall blir det som rådgivare eller seniorkonsult eller något.
15 faktorer för framgång
- Samarbete.
- Aktiv beställare: väl förberedd vid byggstart, snabba besked till entreprenören.
- Riskfokusering.
- Beprövade tekniker ovanliga i Sverige.
- Eget personalbolag för beställarens projektpersonal.
- Gemensam byggledning i samverkansentreprenaden.
- Löpande räkning med incitament i samverkansentreprenaden.
- Entreprenör som både designar och bygger.
- Beställaren hade förtroende för entreprenören.
- Bästa lösningen var målet – ekonomiska dispyter kom i andra hand.
- God personkemi.
- Riskdelning mellan entreprenör och beställare.
- Personal med erfarenhet av stora projekt.
- Endast en kommunikationskanal till Malmö stad.