Bygg- och anläggningsbranschen i Malmö-området går i spetsen i landet för klimatneutralt byggande. Målen är att klimatneutralitet ska nås 2030. Byggnadsfirman Otto Magnusson, som ingår i LFM30, har valt att använda vanliga kalkylprogram och klimatprogram för att göra sina klimatberäkningar.
Bygg- och anläggningsbranschen i Malmö-området går i spetsen i landet för klimatneutralt byggande. Målen är att klimatneutralitet ska nås 2030 och man ska komma halva vägen till 2025. Klimatpositiv nivå ska nås 2035. Både vid nyproduktion och för befintliga byggnader.
Detta är frivilliga åtaganden i projektet LFM30 från 133 företag och organisationer i testbädd Malmö. De arbetar för att nå detta mål. Det är dramatiskt högre ambitioner, jämfört med vad Boverket föreslagit som statlig miniminivå fram till 2045.
– Vi är i en process där vi verifierar bästa möjliga tekniska lösningar som är ekonomiskt rimliga och räcker för att klara våra gemensamma mål, och det ser hittills rimligt ut, säger Andreas Holmgren, hållbarhetschef hos byggnadsfirman Otto Magnusson i Malmö.
Han är också en av initiativtagarna och är ordförande i LFM30:s ledningsgrupp.
Om allt går som förväntat kan byggföretag i hela landet ta lärdom av erfarenheterna från Malmö.
– En utmaning är att de LFM30-anslutna företagen bara står för 20 procent av bygg- och fastighetsmarknaden i Malmö. För de övriga 80 procenten svarar mindre byggherrar, entreprenörer och andra byggaktörer som kanske inte är med i någon branschorganisation. Den lokala testbädden med mellan- och större aktörer, kommer att få bollen i rullning och därmed påverkas de mindre aktörerna, säger Holmgren.
De som deltar i LFM30 förbinder sig att visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser under gemensamt överenskomna målgränsvärden. Sammantaget ska detta leda till att Malmöområdet får en klimatneutral bygg- och anläggningssektor senast år 2030, skriver LFM30 i sitt måldokument.
32 byggherrar har lovat att byggstarta minst ett klimatneutralt anläggnings- eller byggprojekt till 2025 i Malmöområdet.
De senaste åren har flera intitiativ och utvecklingsprojekt i Sverige gjort det möjligt att verifiera kostnadseffektiva tekniska lösningar. SBUF-projektet 13699 är ett av dessa, finansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Byggnadsfirman Otto Magnusson och Lunds Kommuns Fastighetsbolag ansvarade för projektet.
SBUF-rapporten visar att det går att använda ett vanligt kalkylprogram, till exempel Bidcon, avsett för byggentreprenörer. Information för ett byggprojekt exporteras till klimatberäkningsprogrammet BM från IVL, så att ekonomi och klimatberäkningar kopplas ihop.
Därmed blir det möjligt att i BM göra kostnadseffektiva klimatval och klimatberäkningar vid nyproduktion och renovering/ombyggnad/tillbyggnad av bostäder, kontor och offentliga lokaler, anger Andreas Holmgren.
Klimatberäkningarna kan göras i ett tidigt skede för att få underlag för beslut om byggprojektet, löpande under byggprojektet och slutligen när byggprojektet är avslutat. Entreprenören och byggherren får underlag för klimatberäkningar under byggprocessen, för klimatdeklarationer och för förvaltningen.
– De flesta byggfirmor har sedan länge kalkylprogram som de använder för kostnadsberäkningar. Det vi visar i SBUF-rapporten är att de digitala kopplingarna mellan programmen fungerar väl och att du enkelt kan göra kostnadseffektiva val av klimatsmarta byggmetoder och byggmaterial, säger Andreas Holmgren som var projektledare för SBUF-projektet.
Holmgren påpekar att denna arbetsprocess i praktiken är vad som behövs för att steg för steg minska utsläpp av växthusgaser. Det finns visserligen behov av att ytterligare utveckla integrationen gentemot inköpsprogram och Äta-hantering (ändringar) men det kan lösas på längre sikt.
– För de allra flesta entreprenörer räcker de digitala lösningar och arbetssätt, att välja klimatsmart, som vi verifierat, säger Andreas Holmgren.
