— Utgången kunde inte ha varit så mycket bättre, sade en glädjestrålande Lars Leijonborg till den svenska pressen i går kväll.
Tyskland, Frankrike, Polen, Danmark, Estland, Lettland och Norge röstade för Lund medan Italien och Schweiz inte tagit ställning utan säger att man kommer att stödja majoriteten.
Portugal röstade för den spanska orten Bilbao, medan Storbritannien valde att lägga ned sin röst.
Det är Spanien och Ungern, som konkurrerar med Lund om placeringen – Bilbao i Spanien och Debrecen i Ungern.
— Jag tror att vi i backspegeln kan betrakta det här som ögonblicket när Lund blev platsen för anläggningen. Men riktigt klart är det inte förrän vi har skrivit avtal med ett antal länder, säger Sveriges forskningsminister Lars Leijonborg.
Det skandinaviska ESS-konsortiets chef Colin Carlile är också säker på att det blir Lund som får anläggningen.
— Jag tror det blir svårt för något land att gå emot sju så tunga länder som tagit ställning för Lund, sade Colin Carlile till Sydsvenska Dagbladet i går kväll.
Det första han planerar att göra är att ta kontakt med Spanien och Ungern och ”artigt tacka dem för fighten”.
— Sedan måste vi tillsammans med dem och de andra länderna skapa ett skapa ett internationellt projektteam och interimt ESS-råd, säger Carlile.
Gårdagens omröstning var bara en muntlig omröstning. Den ska nu följas upp med en skriflig överenskommelse. De länder som stöder Sverige ska alltså lämna in sina besked skriftligt.
När de formella besluten är klara vidtar nästa fas. Då ska ESS Scandinavia börja gå igenom anläggningens design — ett arbete som tar flera år— och uppskattas kosta 300 miljoner kronor.
Fullt utbyggd är det tänkt att ESS ska sysselsätta 2 000-3 000 forskare per år. Det blir den största forskningsanläggningen i Sverige.
Lars Anders Karlberg, Monica Kleja / Ny Teknik
Läs mer på Ny Tekniks hemsida: ”Tacka Colin för neutronkanonen”
Så här ser tidsplanen ut:
2009: De länder som stöder Lund ska skriftligen lämna in sin motivering och förslag på hur de kommer att bidra till finansieringen.
Redan nu är det klart att Sverige tar 30 procent av budgeten, Danmark 12,5 procent medan övriga Norden och Baltikum fyller på upp till 50 procent.
Europeiska investeringsbanken är beredd med en lån motsvarande 15 procent av finansiering och övriga länder tar då 35 procent — antingen i form av reda pengar eller ”in natura” i form av material och teknik.
2009: Ansökan för bygget ska skrivas och lämnas till länsstyrelsen för bedömning enligt miljöbalken, till Strålsäkerhetsmyndigheten och till kommunen för godkännande enligt plan- och bygglagen.
2009-2012: Design av anläggning med tekniska ritningar och beslut om exakt vad som ESS-anläggningen ska kunna göra och hur den ska göra det.
Ledande forskare och ingenjörer från andra anläggningar och universtitet, främst Cern, kommer att engageras. Redan nu har två acceleratorspecialister rekryterats från Cern — engelsmannen Steve Peggs och svensken Mats Lindros.
Uppsala universitet, som har flera ledande neutronforskare, räknar med att få en stor roll i design och konstruktion.
2012-2015: Spaden sätts i marken och bygget påbörjas. Själva byggnaderna, den konventionella delen av anläggningen, beräknas gå på 4-5 miljarder kronor.
Uppdragen väntas gå direkt till svenska byggare och entreprenörer eftersom ESS blir en internationell organisation som inte lyder under EU:s upphandlingslagar.
En så stor investering som ESS representerar väntas leda till en BNP-öknng i Sverige på flera miljarder koronor och tusentals nya arbetstillfällen. Enbart region Skåne räknar med 700 nya arbetstillfällen som är direkt kopplade till ESS.
2015-2019:Neutronkanonen byggs och ESS-anläggningen utrustas för sitt specifika ändamål.
2018/2019slås strömmen till kanonen på och de första neutronerna börjar tillverkas i sju av de 23 planerade experimentstationerna.
2019-2023:Resterande 16 experimentstationer byggs.
