Lagen om personalliggare i byggbranschen infördes vid årsskiftet och Skatteverket har nu börjat med sina kontrollbesök.
Peter Löfgren, utvecklingschef Sveriges Byggindustrier, menar att byggbranschen är redo för deras granskning, men att det finns kunskaps- och tillämpningsproblem, inte minst hos Skatteverket.
– Vi satte oss i samma båt och kämpade gemensamt för att få lagen att bli verklighet, men nu känns det lite smått ensamt vid årorna, säger han.
Nu har Skatteverket börjat med sina kontrollbesök och också sagt att lagen om personalliggare i byggbranschen är den av de lagar som de ska specialgranska i år.
– Det är bra att de börjat med sina besök, vi vill ha en hög synbarhet ute på byggena, säger Peter Löfgren.
Men han anser att branschkunskapen hos Skatteverkets inspektörer skiljer sig mycket åt och att den måste höjas.
– I allmänhet är deras kunskap om byggbranschen för låg. Men jag har förståelse för det, byggbranschen är en komplex bransch som sällan avgränsas av fyra väggar, golv och tak. Den kan inte jämföras med någon annan bransch.
ID06-systemet, entreprenad-och upphandlingsformer, lärlingssystemet, bemanning är några exempel där man sett kunskaps- och tillämpningsproblem.
– Sedan finns det vissa frågeställningar som Skatteverket ännu inte har rett ut, exempelvis vad som gäller vid ramavtal och vad som gäller vid överlåtelse från Byggherren till en generalentreprenör, säger Peter Löfgren.
Men han säger också att de har en dialog med Skatteverket och att man jobbar mot samma mål: att få lagen att fungera.
Men det finns luckor. Som att Skatteverket ännu endast kontrollerar mot inkomna så kallade bygganmälningar.
– Detta innebär att det ”säkraste sättet” att flyga under kontrollradarn, är att inte göra någon anmälan av byggverksamhet till Skatteverket, då har man större chans att inte få något kontrollbesök, säger Peter Löfgren.
Han tycker att Skatteverket borde kontrollera de delar av byggbranschen där man tror att svartarbete är vanligt förekommande samt att göra som de gjorde vid de inledande kontrollerna av restaurangbranschen: ”gå gata upp och gata ner,” för att hitta verksamheter som borde ha anmälts till Skatteverket.
– Som det är nu finns en uppenbar risk att man endast kontrollerar det som är lätt att kontrollera och detta innebär att det är de som vill göra rätt som blir kontrollerade och att man i dessa kontroller ägnar sig åt kontraproduktivt ”hårklyveri” i stället för att försöka leta rätt på de som inte vill göra rätt utifrån lagens intentioner och innehåll. Han poängterar dock att branschen har odelat goda erfarenheter av hittills gjorda kontrollbesök, skatteverkets kontrollanter har agerat mycket trevligt och kommunikativt.
Löfgren får dagligen samtal och mejl från byggherrar och entreprenörer som hör av sig med frågor och synpunkter.
– Min uppfattning är att så gott som alla har en positiv grundinställning till lagen och för större byggherrar och entreprenörer har det varit en relativt kontrollerad process att införa elektroniska personalliggare. Men fortfarande finns det grupper som inte förstått fullt ut av det innebär, exempelvis sällanbyggherrar som bostadsrättsföreningar, kaféägare, lantbrukare och liknande och här har Skatteverket ett stort ansvar i att få ut information.
Skatteverket har tidigare sagt att det skulle bli en mjukstart fram till halvårsskiftet när det handlar om eventuella sanktioner, men Löfgren tror att den ”mjuka linjen” behöver gälla betydligt längre än så. Han menar att man bör se det som att lagen provkörs nu för att både myndigheten och branschen ska lära sig att hitta rättssäkra och kloka vägar framåt.
– Huvudfokus bör vara att det blir en rättssäker hantering av lagstiftningen och att det fungerar fullt ut när lagen om abetsgivardeklarationer på individnivå införs, 2018. Min bestämda uppfattning är att det bästa är att skynda långsamt för att framtidssäkra en efterlängtad lagstiftning, säger Peter Löfgren.
