— Jag överväger att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en form av den danska modellen, sade arbetsmarknadsministern.
Temat för dagen var sambandet mellan arbetsmiljö och produktivitet, passande nog mitt under en lågkonjunktur. Och som väntat lockade ämnet många intresserade till Rosenbad, vilket fick Littorin på mycket gott humör, skriver Arbetarskydd.
— Det känns folkligt, festligt och fullsatt, sade han. Det ska tas som intäkt för arbetsmiljöns betydelse för produktiviteten, inte minst i kristider.
Men att dela ut positiva, negativa och neutrala gubbar i grönt, gult och rött efter färgerna i trafikljusen till landets över 400 000 arbetsställen, som regeringen tänkt sig, kan bli en dyr affär. I alla fall är det ingenting som Arbetsmiljöverket, med sina 280 arbetsmiljöinspektörer, skulle kunna klara av.
Myndigheten skulle behöva anställa ytterliga 700 inspektörer, samt ett stort antal chefer och experter med juridisk kompetens för att mäkta med så många inspektioner och uppföljande besök, vilka beräknas pågå tre-fyra år innan ett arbetsställe kan få sin glada, eller sura, gubbe. Detta gäller bara den första omgången av inspektioner på samtliga arbetsplatser. Därefter ska inspektioner ske i treårsintervaller.
Det förklarade Bo Barrefelt, utredningssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, när han presenterade den så kallade styrmedelsutredningens delbetänkande.
Och vad finansminister Anders Borg skulle säga om en sådan miljardinsats, vågade ingen uttala sig om.
Syftet med delbetänkandet är att ta fram en ny modell för arbetsmiljön, förklarade Bo Barrefelt. En modell som ska stå på två ben:
1) den framtida arbetsmiljöpolitiken ska samverka med arbetsmarknadspolitiken och jobbpolitiken. Den ska minska utanförskap och underlätta återgång till arbete.
2) Arbetsmiljön ska vara ett starkt konkurrensmedel. Det vill säga vi ska inte bara se problem, vi ska lyfta fram det positiva och offensiva.
— Vi ska ta till vara arbetsmiljöns potential som ett marknadsorienterat styrmedel för ökad konkurrenskraft, sade Barrefelt.
Och det görs bäst genom märkning med ”smileys”, har utredningen kommit fram till. Men till skillnad från danskarna vill man inte ta in smileys i arbetsmiljölagen.
Fördelarna med en genomgång av samtliga arbetsställen, enligt Barrefelt, är att fler verksamheter och människor nås av tillsyn och information. Det ökar medvetandet om arbetsmiljön och dess betydelse för hela ekonomin.
Båda arrangörerna av Världsdagen, Arbetsmiljöverket och den svenska ILO-kommittén, anser att ”alla kan och vill skapa en bra arbetsmiljö”. Vad är då problemet?
Ett svar som fler talare gav går ut på att arbetsmiljön ofta är en fråga för parterna. Vi andra, exempelvis kunder och konsumeter, står utanför. Ett annat svar är att vi inte riktigt insett sambandet mellan arbetsmiljö och produktivitet, och inte kan omsätta teorin, det vill säga forskningsresultaten, i praktiken.
— I dag kan jag köpa ägg från välmående höns på ICA. Jag väntar med spänning på den dag då jag också kan köpa ägg som är förpackade av välmående arbetstagare, sade Svend Erik Mathiassen, professor och sekreterare i Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet.
Esref Okumus / Arbetarskydd
Läs mer om den danska modellen för bättre arbetsmiljö i Arbetarskydd: ”Rött, gult eller grönt — arbetsmiljön styr”
