Lera på frammarsch som nygammalt byggmaterial

Lera har blivit en het trend i den svenska byggbranschen. Det menar hållbarhetsexperten Johan Jönsson som leder arbetet med att ta fram standarder för byggprodukter i lera.

Människor har använt lera som byggmaterial genom hela historien, och gör det fortfarande. Även i Sverige byggs det med lera i mindre skala. Men i den svenska byggindustrin har materialet i princip glömts bort. Fram tills nu.

Intresset för lera har stigit brant inom byggbranschen de senaste åren, inte minst för att materialet har ett lågt klimatavtryck. Leran bränns inte och det går därför inte åt så mycket energi vid tillverkningen. Andra fördelar är god potential för fuktreglering och brandsäkerhet och att materialet är lätt att demontera. Lera är dessutom ett bra komplement till biobaserade material.

– Vid storskaligt byggande ställs vissa tekniska krav på fukthalter, ljudnivåer, brandsäkerhet och så vidare. Bygger man i biobaserade material, som trä, så behövs leran om man inte vill använda mycket kemikalier eller betong, säger hållbarhetsexperten Johan Jönsson. 

Första standarden för lera

För att lera ska få en betydande plats inom den industriella byggsektorn framöver krävs det dock nya strukturer för storskalig användning av materialet. Johan Jönsson har länge arbetat för att skapa sådana strukturer, tidigare på White arkitekter, nu bland annat som expert hos materialleverantören Lera i Norden. 

– Det är en hel kedja som måste fungera. Regelverk, standarder, arkitekter som föreskriver lera, konstruktörer som godkänner det. Vi har kommit en bit på vägen redan och det har hänt särskilt mycket det senaste året, säger Johan Jönsson.

Johan Jönsson leder den SIS-kommitté som tagit fram Sveriges första standard för lera som byggmaterial. Den gäller för lerputs och lanseras i början av hösten. Arbetet fortsätter sedan med standarder för andra lerprodukter, som lersten och skivmaterial. Standarder reglerar hur tillverkningen går till vilket skapar förutsägbarhet för leverantören och trygghet för köparen.

– Det går att importera material från Tyskland men det behövs leverantörer på den svenska marknaden. Standarder är viktiga för att få i gång en inhemsk produktion, säger Johan Jönsson.

Flera projekt på gång

Enligt Johan Jönsson är flera stora projekt nu på gång, i tidiga skeden, med planer på att använda lera som byggmaterial. ETC Bygg och Kaminsky Arkitektur har kommit längst med sitt projekt i Sala Backe i Uppsala. De ska bygga ungefär 150 lägenheter i trä där ambitionen är att samtliga ytskikt inomhus ska bestå av lerskivor och lerputs. Byggstart kan bli om ett eller två år. Finns lerskivorna inte att köpa i Sverige när det är dags kan de exempelvis importeras från Tyskland.

Den största utmaningen med projektet är enligt arkitekten Joakim Kaminsky att lerskivorna är relativt dyra. Några större tekniska svårigheter har leran inte fört med sig. Husen kommer att hålla en god standard när det gäller ljud, brandsäkerhet och inomhusklimat.

– Jag ser ljust på framtiden för lera som byggmaterial. Vill man få ned koldioxidutsläppen generellt kommer fossilbaserade material, som gipsskivor, att behöva ersättas. Då är leran en het kandidat. Priserna kan också sjunka om vi får en storskalig produktion inom landet, säger Joakim Kaminsky.

Lera i många former

Man kan bygga med lera i många former, bland annat som puts, lersten, skivor eller färdiga byggelement av trä och lera (något som nu används i byggen i Schweiz). Enligt Johan Jönsson intresserar sig de stora svenska byggjättarna särskilt för användning av lera i bjälklag. I dag används ofta betong för tyngd och ljudisolering i trähusens bjälklag. Lera kan fylla samma funktion.

– Leran kan hällas ut på plats eller så används färdig lersten. Brandsäkerheten blir hög eftersom lerstenen helt enkelt omvandlas till tegel om det brinner, säger Johan Jönsson.

Lokal lera

I ett utvecklingsprojekt som avslutades förra sommaren testade HSB, Peab och Malmö Universitet flera metoder för att bygga med lera på HSB Living Lab i Göteborg.

HSB Skåne ska nu bygga ett kvarter med åttio bostäder i centrala Brunnshög i Lund (byggstart tidigast 2026) där lera kommer att användas i någon form. Helst vill man använda lokal lera från Brunnshög, eftersom det är idealiskt ur klimatsynpunkt. En av lerans fördelar är att det ofta är en resurs som finns nära byggplatsen.

Parallellt med standardiseringsarbetet för lera, driver SIS ett projekt där de översätter den tyska lerbyggspraxisen (Lehmbau Regeln). Den kan användas när man bygger med lokal lera (som man vill göra i Brunnshög) för att slippa köra lermassor till en fabrik och tillverka en standardiserad produkt.

Skolbarn fick bygga

Marwa Dabaieh, arkitekt och professor på Malmö Universitet, ledde projektet på HSB Living Lab. Hon har också arbetat med projektet MUR-RUM, som drivs av Naturskolan i samarbete med bland annat HSB Skåne. I projektet har över hundra skolbarn i Lund lärt sig att bygga med lera. Efter övning i klassrummen designade och byggde de i våras en stor mur i lera på Brunnshögs torg. Det temporära torget invigdes i slutet av maj. Marwa Dabaieh berättar att barnen hade roligt under byggprocessen och lärde sig snabbt.

– Nu är de bekanta med materialet, har lärt sig att bygga med det och fått ett intresse för lera. Det är viktigt eftersom barnen är morgondagens husägare, arkitekter, byggare och politiker, säger Marwa Dabaieh.

/Lena Frändberg