Forskning: dubbel last per körning och ändå spara bränsle

RISE forskningsprojekt HCT- City undersöker möjligheterna med tyngre byggtransporter i städer. Konceptet kan enligt forskarnas beräkningar minska den totala bränsleförbrukningen med upp till fyrtio procent. I februari sätts en ny cityoptimerad HCT-lastbil in i trafik i Stockholm.

Byggen i storstäder kräver mycket transporter och det medför problem som koldioxidutsläpp, trängsel, dålig luftkvalitet och olycksrisker. Trängsel och kapacitetsbrist kan också vara ett hinder för byggprojekt att rulla på som planerat. En lösning är ”High Capacity Transport”, HCT, som innebär att man ökar bilarnas lastvikt med bibehållet axeltryck.

HCT-forskning inriktad på långväga transporter har pågått i Sverige under flera decennier. Den har visat att HCT ökar effektivitet och lönsamhet vilket har drivit en utveckling mot både längre och tyngre lastbilar. Nu ska forskningsprojektet HCT-City studera hur konceptet kan användas i städer för transporter av massor (jord och bergmaterial) inom byggsektorn. Hypotesen är att transporteffektiviteten kan förbättras betydligt och att utsläppen av både koldioxid och partiklar kan reduceras samtidigt som vägslitaget minskar eller blir oförändrat.

För några år sedan genomförde konsultbolaget Ecoloop en förstudie av konceptet HCT-City. En femaxlad lastbil lånades från Finland och testades för körningar i Norra Djurgårdsstaden under tre månader. Resultatet var positivt. Antalet körningar minskade med 35 procent och bränsleförbrukning per tonkilometer minskade med tio procent.

– I det pågående projektet ska vi testa två helt nya femaxlade lastbilar för byggtransporter. De kommer att vara ungefär elva meter långa och anpassade till förhållanden i svenska städer. Vi kommer också att analysera hur ett byte till sådana fordon påverkar byggprocessen, säger Fredrik Cederstav, projektledare för HCT-City.   

Bränsleförbrukningen minskar

I Stockholm används främst treaxlade boggibilar som lastar 10–12 ton för den här typen av transporter. I förstudien ökades lasterna till ungefär 19 ton och de optimerade fordonen kommer att kunna lasta ungefär 24 ton, alltså dubbelt så mycket som dagens. Bränsleförbrukningen per tonkilometer beräknas minska med 40 procent med de nya bilarna. Det innebär stora möjligheter att minska transporternas klimatbelastning.

– Det finns många fördelar med konceptet. Klimatmässigt men också ekonomiskt, eftersom i princip samma arbete kan utföras med hälften så många lastbilar. Färre lastbilar ger också lägre bullernivåer och färre lastbilsfronter i rörelse och därmed troligen en lägre olycksrisk, säger Fredrik Cederstav.

Slitaget på vägarna hänger ihop med bilens axeltryck. Enligt de beräkningar som gjorts kommer axeltrycket inte att öka med de optimerade bilarna. Man måste ändå söka dispens för att få köra med dem i Stockholm, där de flesta vägar har bärighetsklass 2. Ett av syftena med projektet är att kunna påvisa att slitaget på vägarna inte ökar bara för att bilarna är tyngre.

– Lastbilarna kommer att ha fem axlar i stället för tre. Det gör att vi får lägre eller oförändrat axeltryck än de som används i dag trots att vi ökar lasten till det dubbla. Vi tror att slitaget på vägarna faktiskt kan komma att minska, säger Fredrik Cederstav.

Bilarna kommer att vara ”cityoptimerade” vilket bland annat innebär kameror som hjälper föraren att täcka döda vinklar, axlar som kan lyftas vid tomkörning och styrbara axlar för bättre svängradie.

HCT utforskar också digitalisering

Men HCT-City handlar inte bara om att ta fram och testa cityanpassade lastbilar med hög lastkapacitet. För att den högre kapaciteten ska kunna effektivisera byggprocessen krävs också bättre samordning och kontroll. Konceptet innefattar därför uppkopplade fordon och sensorer i infrastrukturen som registrerar lastbilarnas axelvikter, hastigheter och rutter.

Hur digitaliseringen kan användas på bästa sätt är något som ska utforskas i projektet. Uppkoppling innebär nya möjligheter eftersom fordonens vikt och rutt kan följas i realtid. Föraren kan få kontinuerlig information och på sikt kan farten regleras automatiskt. Geofencing som är ett slags digitalt hastighetsstaket kommer att testas.

– Vi pratar egentligen om ett IT-system som ska styra hela fordonsparken. Där man har kontroll över respektive fordons lastkapacitet och vad man bör lasta. Då kan till exempel onödiga tomkörningar och överlastning undvikas och säkerheten öka, säger Fredrik Cederstav.

I februari 2023 börjar den första bilen att transportera massor från byggprojekt i Norra Djurgårdsstaden. Sommaren 2023 beräknas ännu en bil vara färdigbyggd och sättas in i trafik. Den ska då vara anpassad efter de lärdomar man fått av körningarna med den första bilen.

Fredrik Cederstav hoppas att projektet ska kunna visa på fördelarna med högre lastkapacitet i städernas byggtransporter och möjligheterna med att kombinera digitalisering och effektivare lastbilar.

– Vi arbetar redan nu mycket med kommunikation och vi kommer att försöka sprida projektets resultat. Förhoppningsvis vill fler kommuner testa konceptet framöver när de ser vilka möjligheter det ger, säger Fredrik Cederstav.

Lena Frändberg