Arbetet på kontorsfastigheten Sveavägen 44 är i det närmsta klart.
Som kronan på verket har den upprustade byggnaden fått en
3 000 kvm stor takpark.
– Det är att få god användning för en yta som ofta glöms bort, säger Björn Åsander, projektchef Diligentia.
Sedan 2010 har Sveavägen 44 genomgått en total rekonstruktion. I princip har allting utom betongstomme byggts om. Därtill har tillbyggnader inom fastigheten ökat den totala ytan med över 30 procent. Byggnaden innehåller kontor, affärer, restaurang och hotell.
Husets tak höjdes till samma nivå som andra byggnader på Sveavägen och innergården byggdes igen, vilket gjorde att man fick en stor, sammanhängande takyta.
– I takt med att projektet utvecklades växte idén om att utnyttja taket fram, säger Björn Åsander.
Projektets landskapsarkitekt Johan Paju från Fojab Arkitekter, tog initiativ till en takpark.
– Jag vill som alltid i mina projekt att helheten ska finnas med som en bärande idé, oavsett om det handlar om rumsligheter, naturliga system eller formgivning. Helheten kommer ur delarna. Rent formmässigt kom inspirationen till skärmar, gångar och räcken från det omgivande taklandskapets former, det vill säga brandgavlar, taklutningar, horisonter och torn, säger Johan Paju.
Takparken, som började anläggas för cirka ett år sedan, består av biotoper, växtsamhällen, som är anpassade efter platsens förutsättningar.
– De är valda utifrån sina naturliga ståndorter för att klara de förutsättningar som råder på ett torrt, blåsigt och utsatt läge. Man kan likna ett tak i centrala Stockholm vid en brant blåsig fjällbrant. Jag började med att jämföra olika biotoper jag känner till I den svenska naturen. Ur det valde jag tre olika typer som klara extrema klimat, säger Johan Paju.
Typerna är:
– Klapperstensfältet eller ytterskärens låga vegetation med sina krypande fetbladsväxter.
– De Gotländska torrängarna med tåliga gräs och blommande örter.
– Krattskogen och brynet som bildar låga vindklippta buskskogar av eksnår.
– Dessa biotoper kommer att utveckla sig över åren och bli en stabil natur som klarar sig själv, säger Johan Paju.
Totalt finns här ett 70-tal olika växter. Ingen vattning behövs och den enda skötseln som krävs är en slåtter på sensommaren.
– Att få chansen att anlägga en biotoplandskapspark i centrala Stockholm är en verklig ynnest. Ett fantastiskt tillfälle att kombinera arkitektoniska rum med naturliga system. En plats i staden för människan och naturen. När man kliver ut på taket hörs inte trafikbullret längre. Vinden tar tag i kläderna och blicken vandrar ut over taklandskapet, säger Johan Paju.
Runt taket slingrar sig en upphöjd trägång, som också fungerar som sittplatser.
Patrik Wiik, projektchef Skanska, berättar att tekniskt sett var tätskiktet den viktigaste biten.
– Avseende utförandet av takparken var logistiken den största utmaningen. Det var samordning av tornkran och lyft av material och massor från gatan till takterrassen på plan nio. Men som i alla arbeten är det viktigt med planering och beredning så att arbetena görs i rätt ordning, säger han.
Just nu pågår också ett bygglovsärende för en glaspaviljong på taket. Tanken är att det ska bli servering där, som drivs av en av husets hyresgäster.
– Förhoppningen är att den kan öppna till nästa sommar, säger Björn Åsander.
Husets kontorsvåningar är i det närmaste klara, en del hyresgäster har redan flyttat in, och nu återstår bland annat att färdigställa restaurantkök och hotellet.
För ungefär ett år sedan var bygget i full gång, med cirka 540 yrkesarbetande och tjänstmän på plats.
Läget, med de utmaningar det innebär att bygga i Stockholms innerstad, och alla tekniska utmaningar har varit intressanta, enligt Patrik Wiik.
– Exempelvis rev vi en bärande yttervägg och satte upp en ny bärlina. Innan vi startade trodde jag att miljöcertifieringen skulle bli en stor utmaning. Eftersom Breeam är från Storbritannien hade vi en brittisk assessor och var tvungna att översätta alla regelverk till engelska, men det har fungerat otroligt bra, säger Patrik Wiik.
– Vi ville lägga ribban högt och siktade på betyget Excellent, vilket vi kommer att uppnå. Bland annat kommer vi att minska energianvändningen med 70 procent, till 35 kWh per kvadratmeter, säger Björn Åsander.
Nya fönster, automatiska solskyddsgardiner, ventilationsaggregat med hög återvinningsgrad och solceller på taket som förvärmer varmvattnet är några av energilösningarna.
– Det har varit en förmån att få jobba med ett sådant här speciellt hus och jag har lärt mig att för att klara av ett krävs att man jobbar som ett lag och får alla med sig. Vi har bland annat använt oss av medarbetarenkäter för att hitta trender och få reda på vad vi behöver bli bättre på, säger Patrik Wiik.
