Den ökande kriminaliteten i byggsektorn fick på onsdagen stort utrymme vid Veidekkes scen, där bransch, myndigheter, fack, organisationer och politiker diskuterade problemet.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige, redogjorde inledningsvis för den faktiska situationen i dag i Sverige och hur Veidekke arbetar mot fusket.
– Det är omfattande, av de 50 östereuropeiska bolagen som vi har undersökt så är inget av dessa företag ens i närheten av att klara sig igenom vår granskning.
Första gången alla tar ansvar
Han nämner de 45 punkter mot arbetslivskriminaliteten som regeringen nyligen presenterade och konstaterar att 19 av dessa punkter har direkt koppling till byggsektorn.
– Även om man kan tycka att det är många utredningar och översyner så är det första gången jag har sett att politiken på en generell nivå lyfter upp de här frågorna och säger att nu måste alla ta sitt delansvar.
I höst kommer Veidekke att granska ytterligare 120 företag.
– Vi är ändå ett relativt litet bolag jämfört med Skanska, men vi har ändå 4500 LOU-aktiva entreprenörer i vårt register, det kommer att ta tid innan vi har tvättat alla. Men det är ändå så att vi, Peab, Skanska har satt en boll i rullning. Och Byggnads har inlett en bred utbildningssatsning kring detta.
Riskerar att hamna i sumpen
Moderator Stefan Attefall, bland annat ordförande för Byggmarknadskommissionen, ställde frågan till Lennart Weiss om vad som händer om vi inte får bukt med arbetslivskriminaliteten.
– Min mor var facklig ombudsman för hotell och restaurang i 25 år så jag har växt upp med hur det såg ut i den branschen. Om vi inte får bukt med detta inom en femårs-period så kommer byggbranschen att hamn i samma sump. De seriösa företagen kommer inte att kunna jobba med rätt villkor och många kommer att gå under. Det blir en bransch där vi blir kulturellt tillvänjda och där man kommer att säga: alla andra gör så, då gör jag så också. Man måste ha värderingar som man styrs av samt nolltolerans.
Medverkade gjorde även Pia Bergman, expert inom ekonomisk brottslighet på Skatteverket.
– Får vi inte bukt med det här så är det snart ingen som vill jobba inom byggbranschen, kommenterade hon saken.
Hon tycker inte Skatteverket gör tillräckligt mycket för att minska kriminaliteten.
– Jag tycker vi kunde bli bättre på att tillsätta resurser. Man ska vara medveten om att resurserna för vårt arbete med personalliggare, utredningar och annat har störtdykt och då handlar det inte enbart om pandemin.
700 granskningar
Miia Vuolama på Ekobrottsmyndigheten märker att ärendena blir alltmer komplicerade att utreda och inte heller där räcker resurserna till.
– Det handlar om utländska bolag, det vet vi, men det vi ser tydligast är att det framför allt är utländsk arbetskraft som utnyttjas, även i de svenska bolagen.
Vid det första passet om kriminaliteten i byggbranschen medverkade även företagsgranskaren Anna-Lena Norberg som, tillsammans med kollegor, har granskat 700 företag, de flesta utlandsregistrerade.
– Jag hittade ett företag som betalade skatt i Sverige och där lönerna var helt ok. Wow, tänkte jag. Sen tittade jag vidare, företaget var från Lettland och när jag kolla upp ägaren så vidare det sig att han var åtalad för grovt mutbrott.
Vid de följande båda delarna av seminariet medverkade personer från Byggnads och Byggföretagen, HSB samt politikerna Mats Green, (M), Anna Johansson, (S) och Alireza Akhondi, (C) som samtliga sitter i arbetsmarknadsutskottet.
