Vilka möjligheter ger det rådande marknadsläget? Hur kan en region bli attraktiv för långsiktiga bostadsinvesteringar? Det var några av de frågor som diskuterades när Uppsala kommun arrangerade seminarium.
De medverkande målade upp en ljus framtid, men med stora orosmoln som bankernas krav på låntagare.
– Bostadsbristen har varit dominerande i media under en period och enligt Boverket är det brist på bostäder i 243 kommuner. Under året som gått har vi sett kraftiga inbromsningar samtidigt som behovet av bostäder ökar. Det är med andra ord en svajig tid, säger Charlotte Skott, näringslivsdirektör i Uppsala kommun och moderator för seminariet med rubriken ”Byggboom, krasch. Eller nya affärsmöjligheter?”
Hon påpekade också att dippen är tillfällig och kan samtidigt ge tid för reflektion.
– Uppsala har i dag 220 000 invånare och planen är att vi ska vara 340 000 år 2050. I dag finns här cirka 100 000 arbetstillfällen och vi planerar för 170 000 år 2050. Så det krävs att Uppsala fortsätter framåt. Hur upplever ni bostadsmarknaden i dag?
Medverkande i panelen: Stefan Sandberg, vd, Uppsalahem, Erik Pelling, kommunalråd och ordförande i plan- och byggnadsnämnden, Uppsala kommun (S), Fredrik Ahlstedt, kommunalråd, Uppsala kommun (M), Per-Martin Eriksson, vd, Veidekke, Cattis Carlén, affärsutvecklare, Riksbyggen och Bengt Fardelius, affärschef, BoKlok.
– Det ser ljust ut. Vi upplever ingen krasch. Visst är det ett utmanande läge, men vi har bra fart på byggandet Frågan nu är snarare hur och vart vi ska bygga och hur vi ska få social hållbara områden och stadsmiljöer. Vi måste se till att det byggs bostäder som folk har råd att köpa och att vi inte skapar segregation, säger Erik Pellling.
– Vi ska ha tre saker i minnet: Uppsala har en kraftig befolkningstillväxt så efterfrågan på bostäder är stark, vi har en kraftig tillväxt och låg arbetslöshet. Så någon kris har vi inte. Men vi ska tänka på att Uppsala inte är en marknad och att det går trögt att sälja bostäder i vissa områden. Problematiken är att det är svårt för yngre att komma in på bostadsmarknaden och där finns en del att göra, säger Fredrik Ahlstedt.
– Vi har öppnat lokalkontor i Uppsala och ser goda utvecklingsmöjligheter i det långs perspektivet där, bland annat med tanke på kommande fyrspår, läget och att det är hög utbildningsgrad där. Det kortsiktiga perspektivet innehåller utmaningar i form av att det är svårt att sälja nyproducerade bostäder eftersom utbudet är stort och bankerna stryper kundernas möjligheter, säger Per-Martin Eriksson.
– Vi har pausat ett projekt i Uppsala. Vi gjorde det tidigt när vi insåg att det skulle bli tufft att sälja bostäderna. Jag tror inte heller på någon krasch, men det är svårt för hushållen att finansiera bostadsköp med rådande krav, säger Cattis Carlén.
– Någon krasch är det inte, men däremot en kollaps i vissa segment. Det råder en felmatchning mellan de bostäder som produceras och vad som efterfrågas. Vi ser en stark efterfrågan på prisvärda bostäder och vill se ett bredare utbud. Tyvärr har många byggt mot en dyrare marknad den senaste tiden, säger Bengt Fardelius.
– Hur skulle du beskriva allmännyttans roll när marknaden är i svajning?
– Vi är det främsta vapnet mot en krasch. För två år sedan valde vi att gå ned i produktion eftersom det var många andra som byggde i Uppsala. Allmännyttans roll i det hela är att vara en bostadsregulator: vi ska bygga när andra inte gör det och tvärtom, säger Stefan Sandberg.
Orosmoln på bostadshimlen är alltså svårigheter för unga och andra förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden, detta på grund av bankernas krav.
– Vi måste jobba mera mot de har målgrupperna och ta tillfället att öka innovationerna, säger Cattis Carlén.
– Markpriset är också en viktig fråga. Kommunerna kan till exempel se till att vi aktörer får tävla om lägsta boendepriset, säger Bengt Fardelius.
