Finansinspektionen, FI, vill ha ett lagstadgat amorteringskrav och de nya reglerna innebär att nya bolånetagare ska amortera ner bolånen till 50 procents belåningsgrad.
Först ska lånen amorteras med minst 2 procent varje år till en belåningsgrad på 70 procent. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad.
Nya låntagare med lägre belåningsgrader väljer ofta att vänta med att amortera. Det är bekymmersamt menar Finansinspektionen eftersom internationella erfarenheter pekar på att hushåll med belåningsgrader över 40–50 procent är benägna att dra ner på annan konsumtion när de ekonomiska förutsättningarna ändras.
Det som oroar FI är därför de negativa effekterna på Sveriges ekonomi, de så kallade makroekonomiska riskerna, som kan uppstå om något oväntat händer hushållen eller i omvärlden. Då kan konjunkturnedgångar fördjupas och tillväxten i ekonomin sänkas.
FI vill därför att nya bolånetagare ska amortera mer än i dag. Det ökar deras motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.
FI arbetar nu med att ta fram de nya reglerna i detalj, vilket kommer att ta några månader. Två viktiga frågor att lösa är definitionerna av nya lån och tillfälliga undantag.
Reglerna kommer att innehålla utrymme för hushåll med tillfälligt ansträngd ekonomi att göra uppehåll med amorteringarna.
Sveriges byggindustrier är kritiska till förslaget. Amorteringskrav och tidigare infört bolånetak gör det svårare för de som står utanför bostadsmarknaden idag, inte minst unga, att efterfråga nya bostäder, menar de. Grundproblemet är dock ett för lågt utbud på bostadsmarknaden. Det har byggts få bostäder under de sista tjugo åren. Dessutom är rörligheten i beståndet dålig. Reavinst- och uppskovsskatt ger inlåsningseffekter och små incitament att efterfråga nya bostäder. På den hyrda marknaden blockerar hyressättningssystemet att flyttkedjor skapas.
– Tillväxten i svensk ekonomi kommer sannolikt att minska om amorteringskrav införs eftersom hushållens utrymme för konsumtion då blir lägre. Hushållens efterfrågan har de senaste åren bidragit till den relativt goda konjunkturen i Sverige jämfört med de flesta länder i vår omvärld, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, i ett pressmeddelande.
Fler reaktioner på amorteringskraven:
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist:
– Det här är steg mot att ännu mer effektivt stänga ute förstagångsköpare från möjligheten att skaffa sig en egen bostad. Unga och inflyttare har redan drabbats av höga krav på kontantinsats, amorteringar samt topplån med högre räntor. Nu ska de få betala ytterligare för att kunna bo.
David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen, TMF:
– Amorteringskrav kan i och för sig vara bra, det är viktigt att hushållens skulder hanteras, men så här tuffa amorteringskrav i kombination med ett existerande bolånetak stimulerar inte nyproduktion. Det här gör det ännu svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden vilket är allvarligt.
Anders Lago, förbundsordförande HSB:
– Bostadsbristen är i dag ett av våra stora samhällsproblem. Det är därför viktigt att noga följa så att inte effekterna av amorteringskravet påverkar bostadsbyggandet negativt. Ytterst är det bostadsbristen som driver upp priserna.
