Allt fler byggchefer har sett misstänkt korruption på arbetsplatsen. Samtidigt blundar många för problemet, och företagen brister i ansvar vad gäller både riskanalyser och visselblåsarfunktion. Det framgår av en ny rapport från Byggcheferna.
– Generellt sett ökar korruptionsrisken under kriser, och pandemin är inget undantag, säger Hayaat Ibrahim, tf generalsekreterare för Institutet mot mutor.
Enligt en färsk rapport från Byggcheferna, ”Bygg bort korruptionen”, har korruption blivit vanligare på arbetsplatserna. 13 procent av byggcheferna i undersökningen anger att de under förra året sett misstänkt korruption på arbetsplatsen, en siffra som kan ställas mot åtta procent i 2019 års mätning. Alltså en ökning med fem procentenheter.
– Det kan inte uteslutas att det finnas en koppling till pandemin. Generellt sett ökar risken för korruption under kriser då exempelvis korta tidsramar kan resultera i att avsteg görs från ordinarie processer. Då är det ännu viktigare för organisationen att fundera över vilka förebyggande åtgärder som finns på plats, säger Hayaat Ibrahim på Institutet Mot Mutor.
Trots att fler chefer sett en ökning av misstänkt korruption så varken pratas det mer om problemet eller vidtas fler åtgärder på företagen. Rapporten konstaterar att ”det råder en blindhetens kultur”. Sex av tio chefer anser att korruption inte är något som diskuteras på jobbet. Mest tyst är det från de högsta cheferna där sju av tio svarar nej på frågan om korruption diskuteras på arbetsplatsen.
Många företag brister också i det förebyggande arbetet. Drygt hälften av cheferna i företagsledande ställning, 58 procent, anser att företaget inte gör övergripande riskanalyser kopplat till korruption.
– Om man inte vet vilka riskerna är så är det svårt att implementera effektiva åtgärder, säger Hayaat Ibrahim.
Något annat som framkommer i rapporten är att det finns brister vad gäller fungerande rapporteringskanaler. 45 procent av cheferna anser att det saknas en trygg och anonym visselblåsarfunktion. Detta är en försämring sedan 2019 då 37 procent uppgav att det saknades fungerande rapporteringskanaler.
– Vi kan se att det finns brister i alla led. Det som företagen måste jobba med är att göra riskanalyser inför projektstarter samt att se till att det finns säkra kanaler för att rapportera misstänkt korruption utan att riskera repressalier, säger Kajsa Hessel.
Jeanet Corvinius, styrelseledamot i Byggcheferna, konstaterar att problemen med korruption finns inom alla områden i branschen.
– Storleken på bolaget spelar ingen roll, det är lika vanligt överallt. Vi måste medvetandegöra problemen och prata om dem. Annars får vi automatiskt en tystandskultur. Det är många som ser saker men inte vågar rapportera och det gör att folk inte mår bra, säger hon. I december i år väntas en ny lag om visselblåsning träda i kraft. Den ställer krav på både offentliga och privata organisationer att inrätta en rapporteringskanal.
– Vi har inte tillräckligt med rutiner för att förebygga och minska korruptionen. Därför behöver vi den nya visselblåsarlagen som är på gång. Det mesta har tyvärr gått åt fel håll sedan vår förra rapport 2019. Korruption och affärsetik är viktiga ämne för Byggcheferna och något vi undersöker regelbundet. Vi vil ha en bransch som tål transparens, säger Kajsa Hessel.
Att samhällsbyggnadsbranschen är så pass utsatt för korruption förklaras ofta med att stora summor samt attraktiva varor är i omlopp samt att byggprojekten består av många led av underentreprenörer. En annan faktor är att det finns mycket kontakt mellan privat och offentlig sektor.
– Vi kan se att även machokulturen är en avgörande faktor eftersom den resulterar i större risktagande och en kränkande jargong vilket får konsekvenser på flera områden, som etik och säkerhet, menar Kajsa Hessel.
