Köpte Attefallshus för 80 MSEK utan upphandling

Östersundshem 2 AB döms att betala en upphandlingsskadeavgift på två miljoner kronor efter att ha köpt och uppfört Attefallshus utan att föregående annonsering. 
Detta enligt en dom i förvaltningsrätten i Härnösand. 

Från början ansökte Konkurrensverket om att förvaltningsrätten skulle döma Östersundshem 2 AB  ska betala 5 000 000 kronor i upphandlingsskadeavgift.

Till stöd för sin talan anförde Konkurrensverket bland annat att Östersundshem har brutit mot 7 kap. 1 § LOU genom att den 24 februari 2016 inga ett byg­ gentreprenadkontrakt avseende uppförande av kallade Attefallshus med ett byggföretag utan föregående annonsering, trots att förutsättningarna for ett sådant agerande inte var uppfyllda.
Det ingångna avtalet utgör därmed en otillåten direktupphandling.

Under det andra halvåret 2015 översteg antalet asylsökande som kom till Sverige väsentligt de tidigare beräkningarna. Situationen var sådan att det under vissa omständigheter var tillåtet att göra direktupphandlingar med hänvisning till undantaget för synnerlig brådska i 4 kap. 5 § 3 LOU.

Östersundshem ingick ett avtal gällande 100 Attefallshus med en option pa ytterligare 50 hus. Optionen kunde nyttjas till och med den 30 juni 2017. Priset uppgick till 536 900 kronor per hus, vilket gör att avtalets totala värdebuppgår till 80 535 000 kronor.
Avtalet ingicks utan föregående annonsering eftersom Östersundshem ansåg att undantaget för synnerlig brådska var tillämpligt. 

Östersundshem bestrider bifall till Konkurrensverkets ansökan och anför bland annat att avtalet gällande Attefallshusen varkorrekt och i enlighet med gällande lagstiftning.
För det fall att förvaltningsrätten skulle anse att upphandlingen inte är en tillåten direkt­upphandling görs gällande att upphandlingsskadeavgiften i första hand ska efterges i sin helhet och i andra hand sättas ned till en nivå som inte översti­ger en procent av avtalets värde. Detta eftersom det föreligger ett flertal förmildrande omständigheter, som bostadsbristen for flyktingar. 

Förvaltningsrätten går i stort sett på Konkurrensverkets linje hela vägen.
Rätten anser att det inte var absolut nödvändigt för Östersundshem att överhuvudtaget köpa Attefallshusen och ifrågasätter också avtalets omfattning och utformningen av optionen. 
Rätten ifrågasätter också påståendet om att den enda avsikten med husen var att flyktingar skulle få tak över huvudet, eftersom företrädare för bolaget i media uppgett att 20 procent av bostäderna skulle gå till studenter och andra.Dessutom var behovet av bostäder för studenter, ungdomar och arbetslösa känt sedan tidigare och därför kan inte avtalet med byggbolaget anse tillmötesgå ett brådskande behov. 

”Om upphand­lande myndigheter tilläts direktupphandla offentliga kontrakt med hänvisning till synnerlig brådska under sådana omständigheter skulle det innebära att tidigare kända behov av ett visst avtalsföremål kan undandras konkur­rensutsättning genom att upphandlas med andra i och för sig brådskande avtalsföremål. En sådan tolkning av undantaget for synnerlig brådska är inte restriktiv”, skriver förvaltningsrätten i sin dom.