Klimatdeklarationer ställer höga krav på digitalisering

För att kunna ta fram en klimatdeklaration från 2027 behöver byggbranschen en digital informationshantering för miljöinformation och klimatberäkningar, enligt Boverket som arbetar med förslaget om klimatdeklarationer.

– Byggbranschen måste klara den digitalisering som behövs för att kunna lämna klimatdeklarationer enligt det förslag som Boverket föreslagit från 2027, det kommer vi som beställare att ställa krav på i projekten, säger Tommy Lenberg, VD i Byggherrarna.

Sverige ska ställa allt tuffare krav på reduktion av växthusgaser vid nyproduktion av byggnader. Nya krav kommer 2027, 2035 och 2043 i klimatdeklarationen. Det föreslår Boverket som på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på skärpta krav för att minska utsläppen vid nyproduktion av byggnader. Målet är att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp alls av växthusgaser. Allt enligt riksdagens beslut.

Byggbranschen behöver en digital informationshantering för miljöinformation och klimatberäkningar för att klara uppgiften, anger Boverket.

– Idag har inget land skarpa statliga krav på maximala utsläpp av växthusgaser för nya byggnader, enligt Boverkets uppgifter. Regeringen planerar att Sverige ska göra en mjukstart med klimatdeklarationen. Planen innebär att 2022 ställs krav på att redovisa klimatutsläpp från byggnader som uppförs men inga krav på maximala utsläpp som en ny byggnad får generera. Byggherrarna får tid på sig att lära sig göra klimatdeklarationer, säger Kristina Einarsson, projektledare för uppdraget om klimatdeklarationer på Boverket.

Hon förklarar att kraven på att utsläppen från 2027 föreslås ligga 20-30 procent lägre, jämfört med dagens byggande. Fram till 2035 ska nivån sedan sänkas med ytterligare 40 procent och under perioden fram till 2043 med 80 procent, jämfört med 2027,

– Ska Sverige nå det beslutade klimatmålen till 2045 behövs kraftiga styrmedel, till exempel att vi inför ett golv för utsläppen som gäller för så gott som alla byggnader, säger Kristina Einarsson.

Förslaget om skärpta krav på klimatdeklarationen 2027 kräver en lagändring. Om en skärpning görs kommer riksdagen att behöva ta ställning till saken om några år, påpekar Roger Eriksson i Finansdepartementet till Byggvärlden.

I princip ska alla byggherrar bli skyldiga att lämna in klimatdeklarationer från januari 2022. Det är bara några få aktörer som blir undantagna från plikten enligt lagförslaget, till exempel enskilda personer som bygget eget småhus.

Enligt Boverkets bedömning blir det nödvändigt att göra omfattande beräkningar för att kunna ta fram en klimatdeklaration från 2027, enligt förslaget, och om detta ska klaras enkelt och snabbt så behövs digitaliseringen.

Boverket bedömer att det framför allt är de mindre företagen som står inför en stor utmaning. En stor del av de mindre entreprenörerna har inga avancerade inköpssystem för att lagra och kommunicera digital information om alla de byggprodukter som används vid ett byggprojekt idag. Sådana system har däremot de stora entreprenörerna. Därför blir det ett stort kliv som många mindre entreprenörer helt enkelt måste ta om de ska klara byggherrarnas nya krav.

– Byggbranschen måste klara den digitalisering som behövs för att kunna lämna klimatdeklarationer enligt det förslag som Boverket föreslagit från 2027, det kommer vi som beställare att ställa krav på i projekten, säger Tommy Lenberg, VD i Byggherrarna.

Byggherrarna har landets riktigt tunga fastighetsägare som medlemmar, kommuner och regioner, offentliga ägda fastighetsbolag och privata fastighetsbolag.

– Det finns standarder och det pågår flera digitaliseringsprojekt och verksamheter som med rätt samordning har goda förutsättningar att lösa problemet. Som exempel kan nämnas projekt inom Smart Built Environment, ehandelsorganisationen Beast och digitala byggvarudeklarationer, säger Tommy Lenberg.

Byggvärlden har talat med några stora entreprenörer.

– För att branschen ska kunna göra klimatdeklarationer på ett kostnadseffektivt sätt är digital information en förutsättning. Klimat- och miljödata behöver integreras i våra processer och digitala informationsflöden är ett måste, både för att det skall vara kostnadseffektivt och kvalitetssäkert. Byggbolag kommer att efterfråga digital information för klimat- och miljödata från sina leverantörer. De leverantörer som erbjuder tredjepartsverifierad information eller motsvarande om sina produkter kommer att ha en konkurrensfördel, säger Olof Rundgren i Skanska AB.

Skanska har bråttom.

– Från januari 2022 är klimatdeklarationen ett lagkrav på byggnader. Då behöver byggbolag och byggsektorn i stort ha system och arbetssätt på plats. För att vi ska kunna göra detta digitalt krävs att hela branschen tar ett ansvar och jobbar ihop, säger Olof Rundgren i Skanska AB

– Peab delar uppfattningen att den ökade omfattningen och detaljeringsgraden för klimatdeklarationerna kommer att kräva att en branschgemensam digitaliserad process finns på plats, säger Elisabeth Stadler, miljöchef på PEAB.

Under senaste året har arbetet startat för att forma ett projekt med uppdrag att skapa en gemensam teknisk lösning för byggbranschens digitalisering. Detta arbete har fått stöd av Smart Built Environment och SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond). Detta förberedelseprojekt heter Färdplan Digitala Leveranskedjor och projektledare är Lavinius Arva.

– Min bedömning och förhoppning är att byggbranschen/samhällsbyggnadssektorn i Sverige inom två till fem år har implementerat standardiserad produkt/artikelinformation som möjliggör digitalisering och effektiv digital informationshantering med start 2021, säger Lavinius Arva i NCC.

Färdplan Digitala Leveranskedjor ska ge förslag och rekommendationer samt upprätta den organisation som ska göra jobbet.

– Vi behöver nu få med oss en så stor del av branschens organisationer och andra aktörer i projektet som möjligt, säger Lavinius Arva.