Regeringen vill införa tuffare krav för bygg- och fastighetssektorn, som står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. Det första stora steget blir en obligatorisk klimatdeklaration.
Byggvärlden har pratat med Boverket, näringsdepartementet, kommunala bostadsföretag och entreprenörer om den nya statliga strategin som nu ligger i stöpsleven. Regeringen skickade ut en remiss med ett lagsförslag om klimatdeklaration av byggnader i september. Departementet ska sannolikt starta arbetet med ny lagstiftning våren 2019.
Under senaste året har Boverket levererat en serie rapporter som ytterst handlar om hur nyproduktion av byggnader ska minska sina utsläpp av västhusgaser. Riksdagen har beslutat om ett utsläppsmål, att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. Sektorn svarar för utsläpp av växthusgaser i Sverige på cirka elva miljoner koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Boverkets miljöindikatorer.
Att införa en klimatneutral byggprocess handlar om en process i många steg. Det första stora steget innebär att staten upprättar en reglering så att byggherrarna blir skyldiga att upprätta klimatdeklarationer från år 2021. Därmed tvingas alla byggherrar och entreprenörer att lära sig att räkna fram hur stor volym koldioxid som genereras för att bygga en byggnad.
– Boverket bedömer att utsläppen kan reduceras med 10-20 procent inom fem till tio år, räknat från 2021. Men ska Sverige uppnå de beslutade målen för 2045 krävs troligen starkare styrmedel, säger Kristina Einarsson, projektledare för Boverkets rapport.
Byggbranschen (Bygg- och anläggningssektorn) publicerade våren 2018 en färdplan för att uppnå nollutsläpp för växthusgaser. Över 70 företag står bakom färdplanen, bland dem Skanska, Peab, NCC och Cementa. De uppmanar riksdag och regering att införa ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för att uppnå nollutsläpp av växthusgaser 2045.
– Redan 2025 kan vi se om koldioxidutsläppen minskar tillräckligt mycket. Om de inte gör det så blir fler tvingande krav nödvändiga, säger Jeanette Sveder Lundin, Grön Utvecklingschef i Skanska Sverige AB.
Boverkets förslag innebär att byggherrar för flerbostadshus och lokaler ska upprätta Klimatdeklarationer tidigast om tre år. För övriga byggnader, däribland småhus, blir klimatdeklarationen obligatorisk två år senare.
Klimatdeklarationen ska baseras på en europeisk standard, EN 15978, Hållbarhet för byggnadsverk, miljöprestanda för byggnader. Denna standard täcker alla led från råvara till färdig byggnad, råvaruförsörjning i produktskedet, transport i produktskedet, tillverkning i produktskedet, transport i byggskedet, bygg- och installationsprocessen i byggskedet. I denna standard anges även hur en livscykelanalys (LCA) för byggnader ska göras.
Klimatpåverkan för bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar ska redovisas i deklarationen. Boverket föreslår att en nationell databas med klimatdata för byggsektorn finansieras av staten. Konsultkostnaden för att upprätta en klimatdeklaration beräknas till mellan 120 000 och 241 000 kronor, enligt Boverket. Skanska uppger att kostnaden blir betydligt lägre.
Boverket föreslår att Boverket får i uppdrag att utreda och ta fram en tidsplan eller färdplan för när Klimatdeklarationen ska utökas med ytterligare moduler och gränsvärden. Detta kan omfatta nya kravnivåer för utsläpp av växthusgaser. Boverket ska göra detta om det finns behov av fler åtgärder för att kraftigt minska utsläppen från bygg- och fastighetssektorn.
15 december är sista dag för att lämna in remissvar.
Göte Andersson
