Samma sak gäller extraknäck. Sådana kan ju vara kul och pengarna är förstås välbehövliga. Men om du använder dig av samma yrkeskunskaper som i din ordinarie anställning kan du ligga risigt till.
Och — du kan inte göra som du vill även om du inte skrivit under en konkurrensklausul. Anställningen innebär i sig en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren.
Det fick en revisor som körde ett eget bolag vid sidan om bittert erfara. En dag upptäckte hennes arbetsgivare att hon hade tagit över en kund från honom. Revisorn fick sparken på grund av illojalitet och brott mot konkurrensklausulen i anställningsavtalet.
De stämde varandra till tingsrätten. Revisorn krävde skadestånd för felaktigt avskedande. Arbetsgivaren krävde skadestånd för brott mot konkurrensklausulen.
Arbetsgivaren fick sitt skadestånd av tingsrätten. Men när målet kom upp i AD resonerade den domstolen inte riktigt likadant. Visserligen hade kvinnan tagit en kund från sin arbetsgivare, men hon hade inte pushat på kunden själv. Därför hade hon inte brutit mot konkurrensklausulen. Däremot hade hon agerat illojalt, så själva avskedandet fick hon finna sig i.
Det finns också skäl att kolla villkoren i konkurrensklausuler. De får inte vara hur hysteriska som helst.
Tre driftiga it-tekniker hoppade av sina jobb för att starta eget. I våras kom målet upp i Arbetsdomstolen. Den gamla arbetsgivaren ansåg att de före detta anställda varit illojala, brutit mot lagen om företagshemligheter samt mot konkurrensklausuler.
Den tekniskt mest insatte bland de tre hade en långtgående klausul i sitt kontrakt. Inom ett år skulle han inte få jobba med konkurrerande verksamhet, inte bara i Sverige utan även utomlands. Trots den inskränkningen av teknikerns möjligheter till försörjning ingick ingen ekonomisk kompensation i uppgörelsen.
Oskäligt, tyckte han, och Arbetsdomstolen höll med.
Det får alltså vara någon måtta även på konkurrensklausuler.
Men, som sagt, i dessa tider kan det vara skäl att kolla vad du gått med på och vad reglerna egentligen säger.
