Klagande får sällan rätt

Att antagna detaljplaner överklagas är inget ovanligt, men nu finns ett examensarbete som visar att det förvisso drar ut på tiden, en att det annars inte har någon större verkan.
– De klagandes synpunkter tillgodoses så gott som aldrig, säger Gustaf Davidsson, som granskat överklaganden i sitt Masterexamensarbete i mark- och fastighetsjuridik.

Överklagade detaljplaner i praktiken är namnet på examensarbetet som KTH-studenten presenterade på ett seminarium arrangerat av Sveriges Byggindustrier.
Gustaf Davidsson har granskat överklagade detaljplaner i Stockholms län under 2013.

Hans granskning visar att 27 procent, eller 80 stycken, av de totalt 292 antagna planerna överklagats. Det rör sig om 689 enskilda överklaganden.
Just det här året gällde många av överklagandena Förbifart Stockholm.
Av planer som gällde bostäder överklagades 50 procent vilket också var hälften av alla planerade bostäder, 5 000 av 10 000 planerade.

 Vad leder då överklagandena till?
– Det var fyra av 80 överklagade planer som upphävdes. Men om man gräver djupare i det så ser man att det endast en av de fyra – och den upphävdes bara delvis – är upphävd till följd av besvärsskäl som den klagande faktiskt angett. De andra är upphävda av skäl ”som framgår av omständigheterna” som det står i lagstiftningen, säger Gustaf Davidsson.

Andra skäl att upphäva detaljplanen var exempelvis ett fall där det fanns en befintlig plan med en genomförandetid som inte hade gått ut, ett annat fall var att länsstyrelsen ansåg att kommunen inte hade tagit fram en tillräcklig plankarta, i princip ingen alls och i ett fall hade man delat upp en plan i två efter granskningsskedet och då tyckte länsstyrelsen att man skulle ha haft en ny granskning.
– Knappt 1,5 promille, en av 689, fick bifall i sina yrkanden till följd av de besvär som de själva angett.

Han sammanfattar och säger att överklaganden äventyrar planens genomförande i en mycket begränsad utsträckning.
– Eller till och med obefintlig utsträckning. Anledningen till det är att i alla de fyra fallen där planerna upphävts har kommunerna startat ett nytt planarbete där man säger sig ämna tillgodose länsstyrelsens eller domstolens synpunkter, men ingenting om att man tänker tillgodose de klagandes synpunkter.

– I den sista planen där synpunkterna från domstolen och den klagande överensstämde, har man startat ett nytt planarbete och det verkar inte som om det kommer att bli någon som helst skillnad i det man faktiskt bygge. Utan man lägger in en bestämmelse som syftar till att skydda den klagande från olägenheter. Man hade tänkt skydda dem på samma sätt ändå, men det var inte inlagt i planen och därmed inte juridiskt bindande, säger Gustaf Davidsson.