En stor del av världens 440 kärnkraftsreaktorer byggdes under några få år på 1970- och 1980-talen. Trots livstidsförlängning till 40 och kanske 60 år har de till slut gjort sitt, och måste skrotas. Och då behövs nya kraftverk.
– Man kommer till en gräns då det inte längre är lönt att köra vidare, säger kärnkraftsveteranen Per Brunzell vid en session om framtidens energisystem på Energitinget.
Det innebär att det fram till 2030 försvinner mer än 100000 megawatt elektrisk effekt från världens samlade elnät. I länders som Belgien och Sverige betyder det att varannan kilowattimme försvinner. Och i Frankrike, som har 58 reaktorer, försvinner tre fjärdedelar av elenergin under några få år.
Till dess måste en stor del av bortfallet ersättas med ny kraftproduktion. Kärnkraftsindustrins förespråkare menar att det är ny kärnkraft som ska ersätta den gamla. Men då måste besluten fattas redan nu.
För Frankrikes del innebär det att man redan nu börjar bygga nya reaktorer, trots att det inte behövs för att klara elförsörjningen. Och man förlänger livslängden på de gamla reaktorerna för att sprida ut behovet av nybyggnation över tiden.
För Sveriges del kommer vi sannolikt i sommar att få ny lagstiftning som tillåter bygget av en ny reaktor för varje gammal som stängs. Efter det tar det tre, fyra år innan kraftbolagen kan få tillstånd. Sedan tar det ytterligare tre, fyra år till ett beslut att faktiskt bygga ny kärnkraft.
– Det innebär att ett nytt kärnkraftverk kan tas i drift först i mitten av 2020-talet, säger en annan veteran, Nils Olov Jonsson på Vattenfall.
Redan idag har nybyggnationen av kärnkraft tagit fart, efter att många år ha legat på en låg nivå. Ett sextiotal byggen är på gång i världen, varav de flesta i Kina. Men även Ryssland, Kina och Indien bygger nya reaktorer.
– Fram till 2050 kommer totalt 500 nya reaktorer att byggas i världen, spår han.
Och då huvudsakligen lättvattenreaktorer som utvecklats och förbättrats ur dagens reaktorkonstruktioner. Men också en tilltagande andel av nya reaktortyper.
I de nya typerna av reaktorer, av den fjärde ”snabba” generationen, utnyttjas kärnbränslet effektivare. Nästan all kärnenergi utvinns ur uranet, till skillnad från dagens reaktorer som bara tar vara på fem procent av energin. Resten blir avfall.
Men bara en tredjedel av reaktorerna måste vara av den nya typen för att kärnbränslet ska kunna utnyttjas fullt ut. Den nya sortens reaktorer körs på avfall från dagens lättvattenreaktorer och ger själva ett avfall som, efter upparbetning, kan återanvändas i bland annat lättvattenreaktorerna.
– Vi ser ett system som är uppbyggt av flera olika reaktortyper, säger Pål Elfsing på Ringhals.
– Det behövs en region med ett flertal lättvattenreaktorer för att stötta en eller två snabba reaktorer.
Exempelvis kan det vara ett flertal lättvattenreaktorer i de nordiska och baltiska länderna som försörjer en anläggning i Litauen:
– Det är nog politiskt lättare att bygga en snabb reaktor där, tror Pål Elfsing.
