Karlskronas nya uppstickare

Sveriges tredje högsta torn, NKT:s nya, 150 meter höga kabelfabrik. Bild: NKT

Nya kabeltornet i Karlskrona blir hälften så djupt, men nästan dubbelt så högt som det första. Vi har tagit bygghissen upp och inspekterat sista arbetet på toppen, innan kronan sätts på verket och det allra viktigaste flyttas in – alla hemliga maskiner.

Byggkranen står på maxhöjd, 165 meter. Nu återstår bara att bygga betongtaket och glaskonstruktionen runt konferensrummet högst upp, i det som blir Sveriges tredje högsta torn. En fin dag kan man se till Öland och därifrån kan man också se NKT:s nya, 150 meter höga kabelfabrik. Så hög att de som arbetar där sällan känner någon höjdrädsla.

– Nej, inte här, bara om jag står på en stege och ska måla huset hemma, säger Claes Westerlind, platschef på NKT HV Cables AB i Karlskrona.

Deras första 80-meterstorn som byggdes i slutet av 1990-talet börjar 78 meter ned i marken. Den nya byggnaden är bara hälften så djup. Det har blivit kostsamt att bygga under mark.

– Tekniken är etablerad och det är billigare att bygga på höjden idag, fortsätter Claes Westerlind.

Många av tusentalet anställda har varit med sedan ABB-tiden, innan danska uppköpet av NKT 2017. Men cirka 100 av dem är nya i samband med satsningen i Karlskrona. Detta har varit Louise Olaussons arbetsplats i 21 år, senast som ansvarig för delar av produktionen. Någon byggbakgrund har hon inte, men i nya rollen som ansvarig för NKT:s programinvestering på cirka en miljard kronor, har hon snart rott i land sitt livs projekt, innan betongbrist.

– Allt går enligt tidplanen, till och med lite bättre, säger Louise Olausson.

NKT står själva som huvudentreprenör och har anlitat underentreprenörer med uppemot 150 medarbetare på företag som WSP, NCC, Skanska, JSB, Granflo och så Gleitbau som utfört glidformsgjutningen. Tuffast har varit att bygga parallellt med en produktion på högtryck.

– Vinden har varit största hotet under glidformsgjutningen och när kranarna lyft 28 ton tunga bjälklag på plats. Man har inte mycket vingelmån, samtidigt som det är tidspress och ingen får vistas i närheten, berättar Louise Olausson.

Varje klack som de 28 ton tunga bjälklagen vilar på har svetsats fast från en hängställning. Logistiken har varit en annan utmaning, att förhindra stopp och säkerställa tillfartsvägar. Särskilt till och från betongleverantörerna i Sölvesborg och Karlskrona.

– Under 50 dygn kom en betongbil i timmen, kommunen ska ha en stor eloge som verkligen har gjort allt de kan, fortsätter Claes Westerlind.

Det är också på kommunens beräkningar som företaget förlitar sig när det gäller klimatanpassningar inför havsnivåhöjning och framtida skyfall. Vatten pumpas redan från schakten under markytan. Det har räknats mycket på vilka vindlaster maskinlinjen kan klara.

– Tornet kommer röra på sig, men vi har använt mer armering och tjockare väggar för bästa stabilitet. Bjälklag är av standardbetong, men i glidgjutningen användes en dyrare betong av  högre kvalitet, säger Louise Olausson.

Stålkonstruktionen till det inglasade, 90 kvadratmeter stora konferensrummet och köket på toppen är prefab och lyfts även den på plats innan lyftkranen monteras ned i februari. De tre utvändiga bygghissarna ska också plockas bort. Vid årsskiftet installeras brandsäker hiss, en för material och en för personal, som går hela vägen upp invändigt.

– Bara brandskyddet har varit enormt resurs och tankekrävande. Brandkåren har inga 150-metersstegar, vid en brand ska man ta hissen ned, inte trapporna, säger Claes Westerlind.

En fabrik har inget värde utan ett avancerat maskineri.- Även om tornet ser magnifikt ut, så är detta faktiskt Sveriges största maskinfundament med väderskydd, säger Louise Olausson.

Bygghissen tar oss raskt uppåt, förbi flytspacklingen på hundra meters höjd. Installation av el och ventilation sker inte nerifrån och upp, utan där maskinerna ska monteras. På 108 meters höjd förbereds för extruderingslinjen, fabrikens huvudprocess. 

Arkitekterna ville så klart ha en maritim anknytning och har hämtat inspiration både från fyrtornet i Alexandria och lokala klocktorn. Lysande idéer finns också kring en framtida fyrlampa högst upp på landmärket. NKT:s kundprojekt är skräddarsydda och spänner från idé till design, tillverkning och kabelläggning.

– Vi kan jobba i tio år med ett projekt innan det blir verklighet, säger Claes Westerlind.

Nästan lika länge har de planerat det nya kabeltornet. Redan på ABB:s tid 2013 sprängdes ett 38 meter djupt schakt. Först 2020 i och med den gröna omställningen i Tyskland och Sverige, med fler elbilar och vindkraftsbyggen, ökade efterfrågan så mycket att man kunde bygga vidare.

– Bara i Östersjön producerar vindkraften idag 2 GW, motsvarande två kärnreaktorer. År 2030 räknar man med 14 GW och 2050 uppemot 90 GW, säger Claes Westerlind.

NKT har visat röda siffror sedan danska uppköpet, men nu är orderböckerna fyllda enligt svenska platschefen. Förra årets ordervärde var 23 miljarder kronor.

– Nu har marknaden verkligen vänt, orderingången är rekordstor och orderböckerna fyllda till bredden. Med NKT har vi föräldrar och syskon som älskar enbart kablar, det hade vi inte innan. Nu finns en större förståelse för både risker och möjligheter, fortsätter Claes Westerlind.

Utöver storleken blir det nya tornet identiskt med det gamla. Båda fabrikerna klarar alla typer av högspänningskablar, kapaciteten dubbleras. Maskineriet längst ner i schaktet är redan på plats. Kabelns metalledare leds upp i tornet till nästa maskin där isoleringen extruderas (sprutas) på i tre lager och vulkaniseras. Kabelns isoleringssystem är avgörande för de elektriska egenskaperna. Sen får kabeln hänga vertikalt ner i tornet för att svalna innan den går vidare till nästa produktionssteg i övriga delar av fabriken. 

Detaljerna kring uppvärmningen, tekniken, ny testhall och andra byggnationer som nu görs parallellt med tornbygget är företagshemligheter. Enligt NKT ligger de två största konkurrenterna, Nexans och Prysmian bara något år efter, även de planerar tornbyggen.

– Enda sättet att få komma upp här till toppen är att köpa kabel av oss eller att börja en anställning här, säger Claes Westerlind.

På en visning uppe i gamla tornet fick man hindra en person från att hoppa fallskärm. Nya tornet hålls stängt för allmänheten av säkerhetsskäl, utom Karlskronabon Måns Kyhlbäck. Han vann namntävlingen med bidraget ”NKT Lighthouse” och kan se fram emot en lunch högst upp, när byggnaden är klar, under första halvan av nästa år.  

Text: Lill Eriksson