Kan man bygga nya hus av gamla hus?

Går det att bygga nya hus av delar från gamla hus? Hur skapar man Återhus, en ny byggnadstypologi?
Det ska Codesign Sweden nu ta reda på i projektet Rivningsobjekt – från kostnad till resurs.

Projektet är en samverkan mellan Codesign, NCC och RISE och projektleds av arkitekterna Nadine Aschenbach och Jelena Mijanovic på Codesign. Projektet som består av två delar, en mera teoretisk del och ett praktiskt pilotprojekt, har fått bidrag från både Vinnova och RE:Source, Energimyndigheten.

Den första delen, som fått 500 000 kronor från Vinnova, går bland annat ut på att identifiera vilka befintliga byggdelar som ger mest klimatpositiv effekt vid återbruk.
– Vi måste tänka om och se rivningsobjekt som en resurs, där material och byggnadsdelar återbrukas i så stor omfattning som möjligt inom både ny- och ombyggnation, säger Jelena Mijanovic.

Projektet har som mål att utveckla en systematiserad process för demontering och återbruk av rivningsobjekt.
Det första steget är att samla in data från rivningsprojekt. Bland annat genom att identifiera material och produkter som kan återanvändas för storskalig nybyggnation.

Rivningsmetoder ska utvärderas och i projektet undersöks också nya processer för varsam demontering av värdefulla byggnadsdelar samt metoder för säkerställande av återbrukskvalitet. Delarna testas av RISE, för att bland annat kontrollera hållfasthet och hälsoaspekter genom platsbedömning (okulär besiktning, hammare), icke-förstörande tester (georadar, ultraljud och XRF-pistol) och laboratorietester.

– Vi kommer att fokusera på stora delar och viktprocent. Det handlar om till exempel stomdelar, trapphus, pelare och fasadelement, säger Jelena Mijanovic.
– Vi ser att det finns ett glapp för oss att fylla här. Många projekt fokuserar på återvinning av mindre delar som inredning och glaspartier, men vi vill titta på befintlig byggmassa, säger Nadine Aschenbach.
Projektets långsiktiga mål är bland annat att bidra till minskat bygg- och rivningsavfall och minskade koldioxidutsläpp.

Projektets andra del har beviljats 2 243 000 kronor från Energimyndigheten. Där är målet att ta fram anpassade processer för rivning, demontering, design samt icke förstörande testmetoder. Projektets direkta mål är att undersöka rivningsobjekts återbrukspotential generellt och specifikt genom att testa en återbruksprocess i liten skala i ett pilotprojekt.

Där letar de nu efter ett pilotprojekt och för samtal med fler intresserade fastighetsägare och kommuner.
– Med samlad expertis från våra samverkansparter har vi tagit fram urvalskriterier för att på ett effektivt sätt kunna välja ut bästa möjliga pilotprojekt och byggnadsdelar för återbruk, säger Jelena Mijanovic .

Urvalskriterierna togs fram i en digital workshop den 18 mars med alla samverkansparter och andra relevanta aktörer, till exempel fastighetsägare och representant från Upphandlingsmyndigheten.

I projektet förbereds också utveckling av en tjänst som möjliggör för en databank med kategoriserade och katalogiserade material och byggnadskomponenter för återbruk på nationell nivå. Tjänsten vänder sig framförallt till arkitekter och byggnadsingenjörer, men även till byggbolag, fastighetsägare och fastighetsutvecklare.
– Här finns många möjligheter att ta till vara på och vi är precis i början, säger Nadine Aschenbach.

Fakta: Vem gör vad i projekten?

Samarbetspartners har valts ut för att täcka alla delar av en återbruksprocess.

Codesign: Arkitekturbolag som deltar med arkitekter, stadsplanerare och hållbarhetsexperter. I projektet bidrar Codesign med projektledning samt utveckling av de delar som rör arkitektur- och designprocessen vid återbruk.

NCC: Deltar med hållbarhetsspecialister och konstruktörer. I projektet bidrar NCC med kompetens inom klimat och dekonstruktion samt kunskap inom de delar som rör rivning, varsam demontering och återbruk i nybyggnation.

RISE: Statligt ägt forskningsinstitut. I projektet bidrar RISE med att utveckla och pröva testmetoder för hållbarhet av byggnadselement för återbruk i sina test- och demonstrationsmiljöer samt undersökning av certifieringsmöjligheter.

Vinnova: Sveriges innovationsmyndighet – finansierar projektet.

RE:Source (Energimyndigheten): Statligt innovationsprogram för forskning och innovation för hållbar materialanvändning – finansierar projektet.