I dag är Eddie Jakobsson huvudägare i företaget Asfaltgruppen Öst i Linköping. I ett brev till Konkurrensverket uppger han att de ökade priserna på statliga asfaltentreprenader är ett resultat av att det finns för få aktörer inom beläggningsmarknaden.
Och Vägverkets upphandlingspolicy missgynnar de små företag som ännu finns kvar på marknaden, hävdar Eddie Jakobsson. Framför allt genom metodvalet, som prioriterar värmebeläggningar, och den geografiska indelningen av upphandlingarna.
Redan 2003 skrev Eddie Jakobsson till Vägverket och klagade på detta.
— Inte någon gång har Vägverket lagt en grupp så att vi som bara har ett asfaltverk kan lägga anbud. De har förklarat att de utgår ifrån slitage och vilka åtgärder som behövs, och det kan man kanske förstå, men de ska inte tro att de får någon större konkurrens då, säger Eddie Jakobsson.
Han menar att det år 2001, när han avslöjade kartellen, fanns en positiv utveckling inom asfaltbranschen i och med att flera nya bolag bildades. Nu går trenden åt andra hållet.
— De nya bolag som bildades då är i huvudsak uppköpta nu. De stora jättarna har en totalt dominerande ställning på marknaden, säger han.
När det gäller värmebeläggningar, som kräver stora och dyra specialmaskiner, är de stora bolagens dominans extra märkbar, menar Eddie Jakobsson.
I kommunala upphandlingar hävdar han att prisutvecklingen har varit betydligt lägre än de gjorda av Vägverket — på grund av att dessa hinder med geografi och metodval har undvikits.
Är det rimligt att kräva att Vägverket ska tänka just på små företag i sina upphandlingar?
— Det kan inte jag svara på, men när nu Konkurrensverket frågar mig om prisutvecklingen så måste jag svara att Vägverket inte gör något för att tänka på konkurrensen. Men det är upp till dem, säger Eddie Jakobsson.
Lars Jacobsson, upphandlingsdirektör för Vägverket, medger att det 2003 blev en olämplig gruppindelning av vägåtgärder i den sydöstra regionen, där Linköping ingår.
— Då provade vi att göra större grupper med enhetliga beläggningstyper för att möjliggöra för nischaktörer, men det föll inte väl ut, säger han.
Gruppindelningen ser olika ut från år till år. När indelningen görs försöker Vägverket ta hänsyn till nischaktörer samt större och mindre företag.
— Det är ett jädra pusslande och det lyckas vi naturligtvis bättre och sämre med. Vi måste vara oförutsägbara för att motverka kartellbildning men samtidigt vara följsamma med marknaden och titta på vilka aktörer som finns, säger han.
Värmebeläggning är en metod som Vägverket ofta väljer därför att den både sparar miljön och ekonomin, genom att den återvinner gammal beläggning.
— Det är en otrolig besparing vi gör med den metoden. I stället för att lägga 80 kilo kan vi lägga 20 kilo, säger Lars Jacobsson.
…
Bakgrund Asfaltkartellen
Nio asfaltbolag fälldesi Stockholms tingsrätt hösten 2007 för inblandning i asfaltkartellen. Enligt egen uppgift var Eddie Jakobsson, då regionchef på NCC, koordinator i kartellen. Lokala företrädare för asfaltföretagen i sydöstra Sverige hade träffats och gjort upp om vilka som skulle få vilket jobb och till vilket pris. Mindre företag betalades för att hålla sig utanför upphandlingar eller lämna skenanbud på högre belopp.
Eddie Jakobssonavslöjade kartellen och var Konkurrensverkets nyckelvittne i rättegången. Bakgrunden till avslöjandet var att NCC stämde honom för bedrägeri när han bildade ett konkurrerande företag.
Sex av de fällda företagenhar överklagat tingsrättens dom till Marknadsdomstolen. Två företag, Kvalitetsasfalt i Mellansverige och Skanska, valde att inte överklaga. Vägverket lämnade först in en överklagan men har sedan återkallat den. Marknadsdomstolen tror att rättegång kan hållas i höst eller nästa år.
För några veckor sedan uppmärksammade Konkurrensverket att priserna på Vägverkets asfaltentreprenader steg mycket mellan 2006 och 2007. I Stockholmsområdet var prisökningen cirka 50 procent. Det fick Konkurrensverket att misstänka en möjlig ny kartell. Därför gick verket ut med en fråga till ett tiotal asfaltföretag om vad ökningen kan bero på.
Skanska pekar på flera anledningar till att priserna steg 2007. Högre säkerhetskrav och krav på att arbeten ska utföras nattetid är två faktorer. Dessutom menar Skanska att entreprenaderna i Stockholmsområdet var mindre 2007 än 2006, vilket medförde högre kostnader. År 2006 använde Skanska också mer återvunnen asfaltmassa än 2007, vilket påverkade priserna neråt år 2006.
Vägverket Produktionsvarar att kostnaden för ingående varor och tjänster har ökat.
