Vi kan kalla honom Pelle. Han väljer att vara anonym när han berättar sin historia för Byggvärlden. Pelle är 53 år i dag. Han kommer till vårt möte i täckjacka, fleecetröja och träningsoverallsbyxor.
I sin ungdom lämnade Pelle hemlandet Finland och tåg båten till Sverige. Han skulle festa ombord tillsammans med en kompis, men sen blev han kvar.
— Då fanns haschet i varje buske. Jag började röka och drack öl. Jag testade amfetamin och en av mina vänner var tung heroinist. Jag tjatade på honom att testa men han sa alltid nej. Men en dag, när jag var jäkla bakfull, då la han upp en liten mängd, berättar han.
Efter det tänkte Pelle bara på när han kunde ta heroin nästa gång. I början blev det var tredje månad ungefär, men efter några år använde han det varje dag.
— Jag höll på att snorta heroin i 18 år, sen tog jag intravenöst. Efter ett tag var jag tvungen att ha det för att kunna resa mig från sängen, säger han.
I början av 1980-talet drog han igång ett bygg- och åkeriföretag tillsammans med en kompis. Kompisen var ovetande om Pelles missbruk. Så småningom tog han heroin tre gånger om dagen; morgon, middag och kväll.
— Jag blev nästan mer aktiv. Folk undrade hur man orkade, jag fick sån kraft av det, säger han.
Han byggde hus, renoverade bensinstationer och gjorde asfaltjobb. Och för det mesta var han påtänd.
— Men jag var inte påverkad så att det märktes på mig.
Runt 2 000 kronor om dagen gick åt till missbruket.
— Jag brukar få dåligt samvete när jag tänker på hur mycket pengar jag har gjort av med. Jag har en dotter och jag kunde ju lika gärna ha gett pengarna till henne, säger han.
Så småningom blev han osams med delägaren och lämnade firman. Han startade en flyttfirma och hade 13 anställda. Men när tiderna blev sämre gick firman i konkurs. Och det var då problemen hopade sig för Pelle.
Han förlorade lägenheten och bodde i en husvagn på en camping.
— Under 10 år gick det inte en dag utan att jag tog heroin. Det hände att vi försökte sluta, jag och tjejen, och låg där i ett par dagar. Men man får så ont i kroppen, spyr, får diarré och torkar ut. Och så behöver man bara så där lite så kan man resa sig och gå igen, säger han och måttar med fingrarna.
Känslan av eufori som han hade upplevt de första gångerna han provade heroin försvann ganska snabbt.
— De sista 10 åren var det ingen njutning, jag behövde det bara för att existera, säger han.
Han började själv langa heroin och något inbrott blev det också för att finansiera missbruket. Så småningom sökte han hjälp och fick metadon. Nu dricker han metadon varje dag för att hålla suget efter heroin stången. Han säger att han inte har haft några återfall på de här fyra åren.
— Men om jag hade fått hjälp i början av 90-talet, när jag såg vartåt det barkade, då hade det inte behövt gå så här tokigt. Då hade inte 13 personer behövt bli arbetslösa, säger han.
Pelle brukar dela ut rena sprutor till narkomaner och säger att 10-15 av 100 kommer från byggbranschen.
Fakta / Missbruk
– 1998 beräknades antalet tunga narkotikamissbrukare till cirka 26 000 och år 2001 till 28 000.
– Sedan 2001 pekar slutenvårdsuppgifter och narkotikadödsfall på att vissa stabiliseringar och förbättringar har gjorts för det tunga missbruket. Samtidigt syns ingen nedgång i kriminalstatistiken.
– När det gäller användning av narkotika är cannabis den vanligaste drogen. Amfetamin och ecstasy är näst vanligast.
– 10 procent av 16-84-åringarna har någon gång provat cannabis. Det motsvarar drygt 750 000 personer.
– Sedan 1998 har antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen ökat. 2007 hade antalet ökat med 26 procent.
– Sedan år 2000 har den alkoholrelaterade dödligheten för män ökat med 14 procent. Under 2000-talet har männen en cirka fyra gånger så hög alkoholrelaterad dödlighet som kvinnorna.
– De fem senaste åren har årskonsumtionen av alkohol i Sverige uppgått till cirka tio liter ren alkohol per invånare. Jämfört med den senare delen av 1990-talet är det en ökning med cirka 2,5 liter, eller drygt 30 procent.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikainformation, 2008
Fakta / Metadon
Metadon ges till personer med ett svårartat beroende av heroin eller andra opioider. Metadon leder till att begäret efter heroin försvinner och effekten av en heroininjektion förhindras eller försvagas.
Syftet med behandlingen är att patienten ska upphöra med missbruket samt få en förbättrad hälsa och social situation. För det stora flertalet bör behandlingen vara livslång, eftersom risken för återfall i missbruk annars är mycket stor.
Ett svenskt metadonprogram startades på försök vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala 1966. I början av 1970-talet fick det svenska metadonprogrammet hård kritik. Motståndarna menade att metadon var narkotika och kunde leda till att missbruket ökade.
Konflikten tilltog under hela 1970-talet och ledde bland annat till ett intagningsstopp 1979-1984. Under den tiden avled hälften av de cirka 100 människorna som stod i kö till behandlingen.
Under 1980-talet började metadonmotståndet avta, bland annat på grund av det positiva resultat som programmet i Uppsala uppvisade. En mer definitiv omsvängning i metadonfrågan dröjde ytterligare några år, när HIV-viruset började spridas bland svenska heroinmissbrukare.
Behandling med metadon eller buprenorfin (Subutex) är den behandlingsmetod som har starkast forskningsstöd. Studier har visat att sjuklighet och dödlighet hos patienterna minskar dramatiskt. Även asocialitet, kriminalitet och prostitution minskar eller upphör helt.
Källa: Nationalencyklopedin
