Han är en av hjärnorna bakom ett av de mest spektakulära byggena i Sverige just nu. Andreas Lindelöf har fått dubbla priser för sitt arbete med konstruktionen till Karlatornet i Göteborg.
– Jag tror inte riktigt att folk fattar hur exceptionell den här byggnaden är, säger han.
Nyligen utsågs Andreas Lindelöf till Årets Betongkonstruktör och bara någon vecka tidigare fick han ta emot Samhällsbyggarnas pris Excellence in Civil Engineering 2022. Han jobbar till vardags som ansvarig teknisk specialist på VBK konsulterande ingenjörer och har bland annat arbetat med Karlatornet i Göteborg sedan 2015. Han ansvarar för det tekniska arbetet med konstruktionen, vilket innebär allt beräknings- och dimensioneringsarbete som rör projektets stomme i stål och betong liksom byggnadens övergripande beteende. Det kanske inte är så överraskande att Anders Lindelöf uppmärksammas för sitt arbete med Karlatornet som är ett av de mest extrema projekten som uppförts i Sverige. Men han understryker att det inte varit något han åstadkommit själv.
– Det är väldigt hedrande och roligt att bli uppmärksammad med de här priserna. Vi har jobbat ganska länge och väldigt hårt med att sprida kunskapen som vi fått till oss under arbetet med Karlatornet. Totalt är vi 60 personer som varit inblandade i projektet och jag vill passa på att lyfta fram alla mina kollegor. Det är ingen enmansorkester även om det är jag som fått priserna, säger han
Kan du förklara lite kortfattat vad du gör egentligen?
– I grunden är jag civilingenjör från Chalmers och jag jobbar som beräkningsingenjör med fokus på höga hus. Och det högsta och mest framstående av dem alla är Karlatornet som byggs i Göteborg. Det är redan nu Nordens högsta byggnad men det kommer bli ännu högre med totalt 246 meter. Jag har gjort en stor del av alla våra beräkningar som legat till grund för ritningarna till stommen och även ansvarat för att hålla ihop arbetet i vår beräkningsgrupp med alla ingenjörer för att få alla att jobba mot samma mål.
Vilka utmaningar är det i ett sådant här extremt bygge?
– Byggnaden är väldigt hög och slank. Det är en jätteutmaning. Det finns inget att jämföra med i Sverige och det finns få byggnader i Europa som är så komplexa och höga. Det är inte några större svårigheter att bygga högt om du har en bred byggnad. Men den här kombinationen medför att det krävs väldigt mycket betong och armering. Det blir väldigt stora krafter som du måste hantera och det är en enorm teknisk utmaning.
– En annan utmaning är att uppföra själva byggnaden och bygga så högt. Nästan alla som är inblandade i projektet gör det här för första gången eftersom det inte har gjorts något liknade tidigare i Sverige. I ett mer vanligt projekt på upp mot 20 våningar finns det mer erfarenhet att luta sig emot. Vi har inte den lyxen. Vi måste ta allt från början.
Kan du ge något konkret exempel på förutsättningar som ni varit tvungna att hantera i projektet?
– Eftersom byggnaden är så hög så är vinden väldigt avgörande. Vi har genomfört flera tester i en vindtunnel för att undersöka hur Karlatornet uppför sig vid olika laster. Då har vi replikerat vinden som finns i Göteborg i just det här området. Vi skickar på vinden i alla möjliga riktningar samtidigt som vi ändrar förutsättningarna i byggnaden. Hur uppför den sig exempelvis när alla är hemma eller när den är helt tom?
– I ett vanligt projekt finns det referensvindkurvor som man kan luta sig mot men vi har varit tvungna att göra allt själva. Vi har analyserat tusentals olika lastkombinationer. Det blir väldigt mycket data att hantera.
Hur har ni löst utmaningen med det smala utförandet och den höga höjden i byggnaden?
– Vi har valt en stabiliserande kärna av betong som omsluter hisschakten. Väggarna är över en meter tjocka. Det är standardlösning i höga byggnader men utöver det har vi lagt till utriggare och det är ovanligt. Det är betongväggar som går ut från kärnan i mitten till fasaden. Vi kopplar ihop kärnan med fasadpelarna. Det är en utrymmeseffektiv lösning men den gör att det blir väldigt svårt att analysera. Allt blir mycket mer komplext och det finns inte många exempel på liknade stomkonstruktioner i Europa.
Vilket skede är ni i projektet just nu?
– Vi har levererat alla ritningar och modeller och i ett normalt bygge hade det inneburit att vi varit färdiga och gått vidare. Men här är vi fortfarande väldigt involverade med att svara på frågor. Vi har en ganska komplicerad konstruktion med de här utriggarna. Just nu håller man på med den andra av dem som är 220 meter upp i luften. Där förväntar vi oss många frågor, från och med nu och fram till mars när den ska vara klar. Även om vi inte tar fram några nya ritningar fortsätter vi jobba med projektet.
Vad var det som lockade dig att börja jobba med höghus?
– Jag har väl alltid tyckt att det är fascinerande med höga byggnader. Ända sedan jag började plugga inom det här området har det varit en dröm att få jobba med höghus. De är väldigt majestätiska. Höga byggnader är som stora monument över ingenjörskonsten. Man pushar ofta gränserna lite extra och vi ligger i framkant för vad som är möjligt att göra och det är det roliga tycker jag.
Har du varit inblandat i något liknade projekt som Karlatornet tidigare?
– De senaste åren har vi varit inblandade i ett tiotal höghus i Göteborg och övriga landet som alla är runt 100 meter. Det har varit lite olika faser i projekten. Vi har bland annat jobbat med nästa etapp i Karlastaden som ligger runt Karlatornet. Det är flera höghus som ska uppföras i området. Vi är även involverade i Region City som är ett höghuskluster precis vid Centralen i Göteborg. Men det är inget som kommer i närheten av Karlatornet rent höjdmässigt.
Vad innebär det för dig personligen att få jobba med ett sådant här projekt?
– Det har varit otroligt utvecklande tycker jag. Det går inte att få så mycket kunskap utan att själv vara inblandad i arbetet. Det har varit fantastiskt kul och en otrolig chans att få vara med på projektet och det har betytt väldigt mycket. Nu har vi en kompetens som få andra kan mäta sig med.
Tror du att det är något som kan toppa det här för dig personligen?
– Rent yrkesmässigt så har jag svårt att tro att jag kommer vara involverad i något som kommer bli högre än Karlatornet. Jag gör väldigt gärna något liknande igen men den här byggnaden är väldigt extrem i sin höjd. Jag skulle bli förvånad om någon bygger en högre byggnad i Sverige de kommande 20 åren. Men jag är intresserad av mycket annat. Det måste inte vara en högre byggnad. Det finns andra roliga aspekter i det här yrket. Alla utmaningar är intressanta, säger Andreas Lindelöf.
