Investeringsstödet återinförs

Regeringen vill återinföra investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande.
I vårändringsbudgeten för 2019 föreslår de att stödet kommer tillbaka och att anslaget för 2021 och 2022 ökar med sammanlagt 4,5 miljarder kronor.

När riksdagen beslutade om årets statsbudget stoppades investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och bostäder för studerande och efter årsskiftet var det inte längre möjligt att bevilja investeringsstöd. Men regeringen vill nu ändra på det och i vårändringsbudgeten föreslår de att stödet återupptas.

Regeringen föreslår att redan inkomna ansökningar om investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande ska behandlas och de föreslår därför att 3 miljarder kronor avsätts för det 2021 och 1,5 miljarder kronor 2022. 

– Bostadsbristen är ett väldigt stort problem. Det handlar om unga som inte kan flytta hemifrån och dit där jobben finns. Eller när människor som fått nya anställningar har svårt att flytta dit. Därutöver är det ett problem att det som byggs i dag är så dyrt att människor med normala inkomster har svårt att bo där. Det är därför investeringsstöden behövs: för att bygga fler bostäder och för att bygga bostäder som vanliga människor har råd att hyra, sa finansminister Magdalena Andersson (S), när hon presenterade förslaget till vårbudgeten.

Hon sa också att stöden varit väldigt eftersökta.
– Antalet ansökningar ökade med 138 procent under en tremånadersperiod fram till november 2018 jämfört med ett år tidigare. Det har också fungerat. Investeringsstöden har hittills lett till beviljat stöd för över 20 000 hyresrätter och studentbostäder.

Totalt avsätts 4,5 miljarder kronor för år 2021 och 2022.
– Det sätts framåt i tiden eftersom pengarna betalas ut när bostäderna är byggda.
Regeringen ska återkomma när det gäller utformningen av investeringsstödet.

Med januariavtalet som grund har förslaget till vårbudgeten förhandlats fram mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
– Vi förväntar oss att tillväxten blir något lägre efter ett par år med högt resursutnyttjande. Samtidigt har arbetsmarknaden fortsatt att utvecklats starkt och arbetslösheten har sjunkit, sa Magdalena Andersson.  

Hon sa också att ordning och reda råder i de offentliga finanserna och att Sverige har den lägsta statsskulden sedan 1977 och den högsta sysselsättningsgraden på över 25 år.

Reformutrymmet beskrev hon som ”väldigt begränsat” med tanke på den skattesänkning på 20 miljarder kronor som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog och som röstades igenom i riksdagen innan regeringen var på plats.
– Därför genomför vi nu fullt ut finansierade reformer för att ta itu med samhällsproblemen, för de kan inte vänta.

I vårändringsbudgeten presenterar regeringen en rad olika förslag för fler jobb, satsningar för att möta klimatutmaningen, stärka välfärden samt för att hela Sverige ska växa. Totalt föreslår regeringen nya reformer för 4,5 miljarder kronor.

Fakta: Vårändringsbudgeten 2019
Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019, miljarder kronor.