Många aktörer har inte haft projekt som berörs och håller nu på att förbereda sig för att klimatdeklarera. De som Byggvärlden ställt frågor till är positiva.
– Det är bra att det finns ett lagstadgat krav som driver på branschen i rätt riktning, säger Anna Högberg, klimatspecialist på Peab.
- Har ni klimatdeklarerat under 2022?
- I vilken roll: byggherre, entreprenör eller både och?
- Vilka/vilken typ av projekt har ni klimatdeklarerat?
- Vad tycker ni om initiativet att klimatdeklarera?
- Hur har det gått?/Har ni stött på några utmaningar?
- Har ni egen kompetens, eller tagit in konsulter/extern hjälp?
Sture Nilsson, vd, Koncernchef, Byggpartner:
1. Vi har tagit fram underlag åt flera beställare där deklarationerna senare skall lämnas in.
2. Vi är uteslutande entreprenör och ser oss som en rådgivande entreprenör som till exempel i tidigt skede kan bistå Byggaktören med klimatberäkningar på olika systemlösningar för att klimatoptimera projekt.
3. Så här långt mest flerbostadshusprojekt men vi har kompetens att beräkna och deklarera alla typer av projekt.
4. Mycket bra, det hjälper oss och hela värdekedjan att skaffa kompetens om olika produkter och systems klimatpåverkan vilket redan nu men ännu mer i framtiden hjälper hela branschen att minska vår klimatpåverkan.
5. Det har gått bra, vi har genomfört ett antal internutbildningar för att höja den interna kompetensen inom området men vi har också spetskompetens inom området.
6. Vi ser kompetensen som strategiskt viktig, för att minska vår egen klimatpåverkan men framför allt för att stärka vårt erbjudande till våra kunder att kunna utveckla projekt med lägre klimatpåverkan.
Kristina Thorvaldsson, exploateringsansvarig, och Jonas Thärning, KMA-ansvarig GBJ Bygg:
1. Nej, inte än men har ett antal projekt där klimatdeklaration blir aktuellt under 2023.
2. Både som entreprenör och som byggherre.
3. Vi kommer att klimatdeklarera ett entreprenadprojekt för en skolbyggnad samt ett antal bostadsprojekt.
4. Initiativet är i grunden bra och för det hjälper oss att bli bättre och att kvalitetssäkra våra projekt. Det är dock bra att kraven införs stegvis så att det ges tid för utbildning och erfarenhetsåterföring.
5. Vi har börjat en internanalys för hur vi som företag ska arbeta och utveckla oss i området.
6. Vår målsättning är att vi ska ha intern kompetens. det kan dock bli aktuellt med konsulthjälp i enstaka projekt när så krävs.
Maria Bueno Eriksson, hållbarhetschef NCC Building Sweden:
1. Nej, vår första klimatdeklarationen kommer troligtvis att göras i januari 2023.
2. Entreprenör.
3. Även om vi inte är klara med klimatdeklarationerna ännu så har mycket förberedelsejobb gjorts i flera olika typer av projekt. Anledningen är både att förenkla arbete med klimatdeklarationen när det väl är dags, och för att vi har andra krav på oss att göra klimatberäkning i tidigt skede och att minska klimatpåverkan. Det är bara små projekt som fick bygglov efter 2022 som redan är färdigställda och ska ha en färdig klimatdeklaration.
4. Vi ser att det är väldigt positivt och det märks att intresset och kunskapen om klimatberäkningar har ökat avsevärt sedan det fastslogs att klimatdeklarationer ska utföras.
5. Det är fortfarande ett tag kvar tills vi börjar göra beräkningar i alla våra projekt. I nuläget arbetar vi mycket med att säkerställa en bra och kostnadseffektiv process för att kunna utföra klimatdeklarationer i alla kommande projekt. Vi har lagt ner mycket tid på att förbereda oss för det men för att kunna göra andra klimatberäkningar och för att kunna minska våra byggnaders klimatpåverkan.
6. Vi gör alla klimatberäkningar internt på NCC.
Anna Högberg, klimatspecialist på Peab:
1. Nej, de första klimatdeklarationerna för Peab landar in under 2023.
2. I kommande deklarationer, entreprenör och/eller byggherre.
3. Inga ännu, men vi ser att de första kommande projekten förmodligen blir bostäder och skolor/förskolor under 2023.
4. Bra att det finns ett lagstadgat krav som driver på branschen i rätt riktning. Klimatdeklarationen innebär att vi får ett gemensamt sätt att räkna och följa upp klimatpåverkan på, även om vi ser behov av att tydliggöra ytterligare gränsdragningar inom lagkravet. Flera privata och kommunala byggherrar utgår ifrån lagkravet i sina kravställningar men många ställer även upp egenformulerade krav. Variationen av kravställningar kopplat till klimat är en utmaning vi står inför framåt.
5. En kommande utmaning vi ser är att det kommer, i ett uppstartskede, krävas mycket manuell uppföljning av till exempel bränsle-, energi- och materielmängder. Vi utvecklar digitala lösningar för att möta behovet av uppföljning av miljödata, men innan dessa lösningar helt landat och täcker in omfattningen av uppföljning som krävs enligt lagkravet krävs manuellt arbete ute i projekten.
6. Vi har miljöresurser på varje region för att hantera och följa upp miljökrav, vid behov kan hjälp behöva tas in från externa resurser.
