Leif Kåvestad, 66 år, var miljöinspektör i Stockholms stad. Han har gett ut boken ”Sjuka hus” på Lärnöförlaget.
Du har tidigare gjort en hemsida om sjuka hus. Nu har du gett ut en bok på samma tema. Varför detta engagemang från en pensionär?
– Därför att det framför allt är barn och ungdomar som skadas. Har man egna barn kan man bara tycka att det är för jävligt om de ska dras med hälsobesvär under resten av sitt liv.
Man hör inte så mycket om sjuka hus längre. Är det ett övergående problem?
– Ingen tidningen slår upp stora svarta rubriker längre om detta hälsoproblem. Det var på 1980-talet. Men det har inte skett någon förbättring. Det vet vi från flera forskningsrapporter från 2000-talet. Med jämna mellanrum kan du se små notiser om nya fall. Senast var det Sahlgrenska sjukhuset som har golvproblem, som kommer att åtgärdas nu under julhelgen. Däremot tror man inom fastighetsbranschen att man kommit till rätta med de sjuka husen. Mot det talar att inga nya byggregler tagits fram av ansvariga myndigheter och att byggmetoderna är i stort sett de samma som för 30 år sedan. Jag brukar säga att byggbranschen saknar hastighetsbegränsningar. Det är fri fart som gäller inom byggandet, där brukarna får agera försökskaniner för nya oprövade byggmaterial.
Du är kritisk mot Arbetsmiljöverket. Varför?
– Dels för att Arbetsmiljöverket gör för lite på det här området. Dels för att de har en hemsida om sjuka hus där de nämner att problematiken kan ha psykiska orsaker. Det har jag aldrig varit med om. Däremot kan den som lämnas ensam mot fastighetsägaren bli psykiskt störd av maktlösheten.
Människor som upplever att de blir sjuka i den byggnad där de arbetar bemöts ofta med skepsis. Varför är det så?
– Det kan man fråga sig. En del människor är känsligare än andra. Vid sjuka hus problem behöver ju inte en hel byggnad vara sjuk. Det kanske bara är ett våningsplan eller bara några enstaka rum som är drabbade. Då upplever inte alla samma besvär. Sedan innebär ju sjuka hus merarbete för den som är fastighetsansvarig. Det vill man kanske inte ta till sig.
Vem riktar sig boken till?
– Alla skyddsombud borde ha boken. Den borde finnas på varenda barnstuga och skola, men även hos skyddsombud som arbetar i kontorsmiljöer.
Vad bör den göra som misstänker sjuka-hus-sjuka i sin arbetsmiljö?
– Vänd dig till skyddsombudet. Man kan visserligen inte vänta sig att skyddsombudet har kunskapen, men han eller hon kan börja med att läsa på på hemsidan. Sedan kan man gå vidare med boken, säger Leif Kåvestad.
Hemsidan: sjukahus.se
