Öka byggandet i trä – så kan skogsindustrin och byggbranschen tillsammans minska klimatpåverkan.
Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i rapporten Samhällsbyggande, drivmedel och energi, från projektet Innovation i skogsnäringen.
Projektet föreslår en tredubbling till år 2025 av antalet bostäder i byggnader med trästommar och efterfrågar ett nationellt handlingsprogram där träbyggande har en nyckelroll.
Skogen är en viktig resurs för hållbar samhällsutveckling. Skogen utgör också basen för en stor del av den svenska exporten och spelar en viktig roll för sysselsättning i stora delar av landet, framför allt utanför de större tätorterna.
Att bygga med trä kan vara en kostnadseffektiv klimatåtgärd och det finns en betydande potential för ökat träbyggande – både i Sverige och på en internationell marknad – men då krävs åtgärder inom såväl byggprocesser som träbyggnadsprodukter.
Prefabricering av byggkomponenter i trä, liksom i stål och betong, sker ofta i fabriker utanför tillväxtregionerna för slutmontering på byggarbetsplatsen. Det är på landet som staden kan byggas. Ökat prefab-byggande leder därför till mindre överhettning i tillväxtregionerna och en större spridning av arbetstillfällen.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, föreslår i en ny rapport en nationell satsning på hållbart byggande, där ökat träbyggande har en central roll. Målet är att tredubbla antalet bostäder i byggnader med trästommar till 2025. Här är byggsystem baserat på korslaminerat trä (CLT) eller moduler ett starkt alternativ som i en nära tid kommer att få mycket större genomslag.
Utgångspunkten för målet från dagens knappt 4 000 till 12 000 lägenheter är att dessa visat sig konkurrenskraftiga för hus upp till sex våningar, men att tradition och tidigare låg byggtakt utgjort en hämsko. Rapporten föreslår ett nationellt handlingsprogram för hållbart byggande, där ökat träbyggande har en nyckelroll. Programmet adresserar såväl näringslivet som det offentliga och akademin.
I ett handlingsprogram för hållbart byggande är följande faktorer viktiga för att programmet ska ges förutsättningar att lyckas:
- Klimatpåverkan ska utgöra en tydlig del i offentlig upphandling. Med livscykelanalys (LCA) som utgångspunkt bör klimatdeklarationer eller koldioxidbalanser införas som beslutskriterium.
- De miljöcertifieringssystem som idag inte innehåller klimatkomponenter bör utökas så att även dessa innehåller en klimatkomponent, såväl vid byggnation som vid drift.
- Kunskap om träbyggande behöver öka i såväl byggsektorrelevanta gymnasie- och högskoleutbildningar som i befintlig yrkeskår genom vidareutbildning.
- Offentliga aktörer ansvarar för att upphandla byggnader med trä som bas, som symboler och inspiration för att visa på klimatnytta, arkitektoniska möjligheter och nya tekniska lösningar.
- Branschen och staten fortsätter utveckla exportstrategin för träbyggnader och byggkomponenter av trä. Detta skulle stärka träförädlingsbranschen och möjliggöra stabil avsättning som även kommer den svenska byggmarknaden till del.
- Byggbranschen har, som andra samhällsaktörer, klimatavtal att förhålla sig till. Det gäller hållbara materialval, minskat och återvunnet avfall, minskade utsläpp av växthusgaser och cirkulära flöden.
Fortsatta ansträngningar behöver göras för att reducera klimatpåverkan från cement och stål, men redan i dag kan en ökad användning av trä som byggnadsmaterial vara ett bra och kostnadseffektivt val.
Trä lämpar sig inte för allt, men en tredubbling från dagens nivå skulle vara ett steg i rätt riktning mot ett mer hållbart, förnybart och klimatanpassat samhällsbygge.
Björn O. Nilsson, vd IVA
Olof Persson, ordförande Innovation i skogsnäringen
Peter Wågström, koncernchef NCC
Jan Wintzell, ordförande för arbetsgruppen samhällsbyggnad och energi
