Hushållens skulder fortsätter att öka.
Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen , FI, i årets bolåneundersökning som presenteras i dag.
Finansinspektionen har presenterat bolånerapporter sedan 2010. Rapporterna baseras på nya bolån och svaren i en enkät som skickas ut till bankerna under hösten. Den senaste enkäten skickades ut under hösten 2017.
Mellan år 2000 och 2018 har hushållens skulder fyrdubblats, till cirka 4 000 miljarder kronor, och de växer med sju procent om året.
En stor del av skulderna, ungefär 80 procent, utgörs av bolån.
– Varför stiger då skulderna? Det finns ingen exakt vetenskap, men det finns ett antal faktorer att peka på, säger Eric Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen.
Stigande inkomster, god sysselsättningsgrad, låga räntor och rådande högkonjunktur är sådant som driver upp skulderna.
– Dessutom så finns det strukturella skäl till varför skulderna går upp och det är framför allt den kraftiga ökningen av nybyggnation, säger Eric Thedéen.
Han anser att man bör titta på bostadsmarknaden här och nu, men även ur ett längre perspektiv.
– Priserna har fallit sedan i höstas och relativt kraftigt jämfört med tidigare liknande perioder. Priserna har fallit mest i Stockholm och övriga storstäder, och mest för bostadsrätter. Det verkar dock ha skett en stabilisering i januari och februari, men det är för tidigt att dra några slutsatser.
Faktorer som kan ha påverkat bostadspriserna är till exempel ökad nyproduktion, återkommande rapporteringar om att det funnits en spekulativt uppdriven uppgång, skärpt kredithantering från bankernas sida och det nya amorteringskravet som infördes från och med 1 mars.
– Det kan ha haft en psykologisk påverkan. Enkäten gjordes i höstas, men amorteringskravet diskuterades då.
På ett år stiger hushållens skulder med cirka 7 procent. De senaste fem åren har de ökat med 38 procent.
– Bostadspriserna har sjunkit med 3,7 procent det senaste året, men sett över en femårsperiod har de ökat med 47 procent.
Villapriserna har gått ner en procent under senaste året, men ökat 45 procent på fem års sikt. För bostadsrätterna är motsvarande siffror en minskning på 9 procent, respektive en ökning på 50 procent.
– Det är en relativt kraftig sättning nu, men vi måste behålla perspektivet: sett över en längre tid har priserna stigit.
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde.
– Där ser vi stora regionala skillnader, det är i hög grad att storstadsproblem och är kopplat till de höga bostadspriserna i vissa regioner, säger Henrik Braconier, chefsekonom.
Nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad minskar och är nu 63 procent. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och är 55 procent, det visar FI:s senaste bolåneundersökning.
Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. FI:s analys visar att hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet.
– Vi har inte sett någon inlåsningseffekt av amorteringskravet, som att unga utestängs från bomarknaden. När vi införde bolånetaket minskade andelen unga låntagare, under 30 år, därefter har andelen ökat. Amorteringskravet tycks inte ha fått andelen unga låntagare att minska, säger Henrik Braconier.
Enligt FI:s stresstester har hushåll med nya bolån goda marginaler för att klara betalningarna på sina bolån. Fler hushåll klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år.
Generaldirektör Eric Thedéen pratade också om det skärpa amorteringskravet, om det var rätt tillfälle att införa det nu.
– Skulle vi vänta på rätt tillfälle, skulle vi aldrig kunna införa något. Amorteringskravet behövs, men vi har inte planer på att skärpa det ytterligare.
