Rörmokaren Fredrik Lund har fattat hur de japanska metoderna fungerar. Men den här onsdagen är han lätt irriterad. – De standardiserade metoder vi börjat med fungerar inte just nu, när jag fått en skev och vind tvåtum-sju-regel. Det är en helt annan sak än att hantera metallkomponenter tillverkade med toleranser på någon tiondels millimeter. – Jag är helt enkelt tvingad att göra avsteg från den standardiserade metoden och göra det på mitt eget sätt, säger han med hög röst, för att orden inte ska dränkas av hammarslag och en tjutande borrmaskin. Fredrik Lund är avloppsansvarig i den arbetsgrupp som tillverkar golv på Lindbäcks Bygg i Piteå. Totalt finns det åtta arbetsgrupper i fabriken. Gruppen på golvlinan är speciell. Snickarna och rörmokarna skiftar jobb inbördes och lär sig varandras arbetsuppgifter. Det är en grupp som anses vara på bettet, inte backar för förändringar, och är därför pilot- eller testgrupp för de nya arbetsmetoderna. – Vi har kommit överens med konsulten tidigare. Det är möjligt att vi gör det igen. Men jag undrar vilken erfarenhet han har av träindustrier och skeva och vinda brädor, säger Fredrik Lund. Konsulten han är irriterad på heter Torbjörn Engberg och jobbar på det japansk-svenska företaget JMAC, Japan Management Association Consultants, som har sitt skandinaviska huvudkontor i Göteborg. Sex dagar i månaden är han på Lindbäcks i Piteå för att införa lean production, de japanska produktions- och ledarskapsmetoder som en hel industrivärld fallit för. – En stor omställning för företaget på alla nivåer. Inte bara för dem som jobbar i arbetslagen. Det är en utmaning för teknikerna, produktutvecklarna, försäljarna och de företag som levererar fönster, dörrar och andra insatsvaror , säger Torbjörn Engberg. Den skeva regel som Fredrik Lund har att tampas med borde ha varit rakare. Sågverket som levererade den har inte tillräckligt snäva toleranser. Om Fredrik Lund hade stått på monteringen på Volvo Personvagnar eller Saab Automobile hade han dragit i Toyota-snöret och stoppat bandet om han fått en komponent som inte är helt okej. Nu finns det inga Toyota- eller Andonsnören på Lindbäcks – inte ännu – men den skeva regeln är en ”avvikelse” som skrivs in i någon kolumn på de vita informationstavlor som numera står intill de olika produktions- och monteringslinorna. Sådana avvikelser används för att Toyotasystemet ska utvecklas. Om allt går som smort och ingen stöter på ett enda problem är det något som är fel. Då finns det inga avvikelser att jobba med, inget som driver ”Kaizen” – de ständiga förbättringarna – framåt. Målet för processen måste skärpas, ribban höjas. Därför måste Fredrik Lund och de andra hantverkarna hitta minst två avvikelser per arbetsstation varje dag. Efter sommaren börjar Torbjörn Engberg ta itu med själva slutmonteringen ute på byggena – då införs ”5S”; ordning och reda, minimera lagren, få bättre snurr på flödena, vässa kvaliteten, minimera onödiga arbetsmoment och förändra processerna så att man drar igång Kaizen-rutiner även där. Torbjörn Engberg har framförallt haft konsultuppdrag inom fordonsindustrin, men också jobbat med processer på Skanska, Peab och japanskägda Tomokuhus i Insjön. – Generellt sett saknar byggsektorn den industriella tradition som man brukar utgå från när processerna ska vässas med lean production. Å andra sidan är hantverkskunnandet högre i byggbranschen. Och processerna är korta. Det är lätt att upptäcka felen och sätta fingret på det som kan förbättras.
Toyotametoden – en ordlista
Kaizen – stegvisa, ständiga förbättringar.
Poka-yoke – felsäkringkonstruera eller utforma en process så det inte går att göra fel).
Andonsnöre – ett snöre eller en knapp som stoppar flödet om något går fel.
5S – det arbetssätt eller den metod som nästan alla brukar starta med. Syftar till att få ordning och reda, systematik. De fem S-en står för de japanska orden Seiri (inventera), Seiton (placera), Seiso (städa), Seiketsu (skapa rutiner) och Shitsuke (disciplin).
