Huset som värms upp <br></br> av människor

Intill Centralstationen i Stockholm växer Kungsbrohusets 14 våningar fram under plastskynken. Det tidigare huset, som också ägdes av Jernhusen, har rivits för att ge plats för den nya byggnaden.

— Originalhuset hade alla problem som finns i hela världen. Det hade asbest, PCB, urusla energivärden, dålig betong och det var väldigt oflexibelt. Det var ett av de sämsta husen jag har varit in i, säger Karl Sundholm, projektchef på Jernhusen.

Trots att originalhuset byggdes så sent som 1986 kom Jernhusen fram till att det skulle bli billigare och bättre att riva huset och bygga nytt.
— Ett av målen var att tidigt sätta på kartan att vi ville bygga energisnålt. Vi bad arkitekterna att göra energiberäkningar, och det är arkitekter inte så vana vid, berättar Karl Sundholm.

Jernhusen räknar med att byggnaden ska bli miljömärkt enligt tre olika miljösystem; Green Building, P-märkning och Miljöklassat Hus. Det amerikanska systemet Leed tyckte Jernhusen inte passade för svenska förhållanden.

— Leed har väldigt stora konstigheter i sig, till exempel får man poäng om man har rökruta. Dessutom är Leed ett relativt dyrt system, man måste anlita konsulter för att få byggnaden klassad. Varje klassning kostar flera hundra tusen, säger Karl Sundholm.
Det nya huset kommer att inrymma kontor, hotell och butiker. Hittills är en tredjedel av ytan uthyrd.

Huset ska bland annat värmas av överskottsvärme från människor och butiksapparater från Centralstationen och kylas med hjälp av Klara sjö. Fasaden består av dubbla skal med en luftspalt och persienn emellan.

— Dessutom synkar vi huset mot vädertjänsten. Huset får till exempel en signal att det blir varmt om åtta timmar. Då kan vi värma upp huset långsammare under de åtta timmarna, berättar Karl Sundholm.

Jernhusen erbjuder också hyresgästerna en kostnadsfri miljökonsult och försöker uppmuntra cykling till arbetet genom att bygga ett stort cykelgarage med omklädningsrum.

Enligt Jernhusens beräkningar kommer Kungsbrohuset att förbruka 51 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är ungefär hälften av de krav som ställs på nya kontor enligt Boverkets byggregler.

Cirka sju procent dyrare har Jernhusen räknat med i fördyring för att bygga så miljösmart som möjligt jämfört med att bygga enligt Boverkets energikrav.

— Men nu när vi har kommit mer än halvvägs i projektet tror vi inte att det kommer att bli så dyrt. Det är snarare en fråga om noggrannhet, många kontroller, intresse som byggherre och kunskap, säger Karl Sundholm.