En kartläggning gjord av Sveriges Ingenjörer visar att mellan 500 och 2 000 ingenjörer kan komma till Sverige under 2022, om flyktingströmmen fortsätter. Av dessa uppskattas 20 procent vara byggingenjörer.
500 till 2 000 ingenjörer motsvarar, enligt fackförbundet, mellan 8 och 31 procent av det totala antalet ingenjörer som examineras varje år från svenska lärosäten.
– Det är ett tacksamt tillskott eftersom efterfrågan på ingenjörer nått en historiskt hög nivå och många företag letar efter just yrkesverksamma ingenjörer. De ukrainska ingenjörerna kan stärka företagen, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Lägsta arbetslösheten på tio år
Arbetslösheten bland förbundets medlemmar ligger på en procent och är den lägsta på tio år. Behovet ser likadant ut inom samtliga ingenjörers yrkesområden, enligt Johan Kreicbergs.
Redan till sommaren kan det finnas hundratals ukrainska ingenjörer i Sverige.
– Det är lätt att anställa ukrainska ingenjörer som befinner sig på flykt. Det borde vara en självklarhet att alla ingenjörer erbjuds ett jobb med goda villkor redan första dagen de anländer till Sverige, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
20 procent är byggingenjörer
Johan Kreichbergs uppskattar att mellan 15 till 20 procent av samtliga ingenjörer i Sverige är byggingenjörer. Av dem som tvingas fly från Ukraina ser fördelningen ungefär likadan ut, tror han.
– Det blir en kvalificerad gissning, men om man utgår från att 15 till 20 procent är byggingenjörer i Sverige så ligger det nog i det övre spannet i Ukraina. Detta eftersom vi i Sverige den senaste tiden har fått många ingenjörer inom till exempel miljö och vatten och jag skulle tro att man i Ukraina har lite mer traditionella ingenjörer. Så ungefär 20 procent av dem som kommer skulle jag gissa är byggingenjörer.
Inga stödformer behövs
Han tror att svenska företag kan erbjuda de flyende ingenjörerna en möjlighet att tillämpa sina kunskaper och snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.
– Dessutom är många ukrainska ingenjörer redan i dag anställda av svenska företag, både i Sverige och utomlands. Därför finns erfarenhet och rutiner som underlättar, säger Johan Kreicbergs som tillägger att det hos Universitets- och högskolerådet finns verktyg för att bedöma utländska akademikers utbildning och kompetens.
Sammantaget ser Sveriges Ingenjörer dock inte att särskilda stödformer behöver införas.
– Vi ser inga skäl att subventionera anställningar för fullt kompetenta ingenjörer. Risken är då bara att anställningarna dröjer i väntan på bidrag. Det som är viktigt är att ingenjörerna snabbt kommer i arbete till avtalsenliga löner och goda anställningsvillkor, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
