Hon tävlar sig till framgång

Det är mörkt i Tele2 arena.

Än hörs bara sorlet av röster från de nära 40 000 personer som spänt väntar på att konserterna med Robyn, Lars Winnerbäck och Kent ska börja.

När finansborgarrådet Sten Nordin kliver upp på scenen för att klippa bandet riktar han ett personligt tack till Monica von Schmalensee för hennes och kollegornas arbete med arenan.

Sedan drar musiken igång.

– Det var en så stor dag för hela kontoret. Vi träffades här först och gick tillsammans till invigningen. Vi har arbetat med Tele2 arena i elva år och det var ovanligt mycket känslor inblandade i projektet. Kvällen var galet kul, euforisk, berättar Monica von Schmalensee.

Hon sitter på Whites kontor vid Skanstull i Stockholm, med en kycklingsallad framför sig. Hon har precis kommit tillbaka från ett träningspass.

– Man måste ha fysisk ork för att klara det här jobbet. Man kanske inte tror det men så är det. Särskilt resorna tar på krafterna, säger hon.

För det blir en hel del resor för Whites vd.

Klockan 6 varje måndagsmorgon kliver hon på tåget mot Göteborg, där företaget har sitt huvudkontor. Bolaget finns även representerat i England, Danmark och Norge, vilket kräver sina turer.

– Det handlar om inställning. Har man bara ställt in sig på något så funkar det.

Med 700 medarbetare är White i dag Skandinaviens största arkitektkontor. Företaget tar också hem många av de prestigefyllda uppdragen – ofta genom arkitekttävlingar.

 – Det absolut roligaste är när vi vinner tävlingar och priser.

I våras tog arkitektkontoret hem segern i tävlingen om att få rita Kirunas nya stadskärna och för ett par veckor sedan vann de tävlingen FAR ROC i New York. Där ska de bygga upp bostadsområdet Arverne East i The Rockaways på ett hållbart och orkansäkert sätt. Området drabbades hårt av orkanen Sandy i oktober förra året.

På frågan om Monica von Schmalensee är en tävlingsmänniska kommer svaret snabbt.

– Absolut. Det tror jag många som jobbar här är. Man vill fan inte förlora.

Men tävlingarna är mer än bara ett nöje.

De förväntas till exempel spela en viktig roll när White nu ska expandera på den internationella marknaden.

– Man blir inte alltid profet i sitt eget land. Sverige är ett litet land och det byggs inte så mycket. Det kommer folk från hela världen som jobbar hos oss och då finns det också ett behov av att verka internationellt.

Förutom att satsa på tävlingar utomlands ska företaget förstärka kontoret i Oslo och dra nytta av att de finns i flera nordiska länder.

Målet är tydligt:

– Vi ska vara det ledande skandinaviska arkitektkontoret.

Tävlingar har dock inte bara ett värde för White som bolag utan även för branschen i stort, menar Monica von Schmalensee.

– När miljonprogrammet byggdes förminskades arkitektens roll i Sverige men jag tror att vi kommer att se ett systemskifte. Man ser allt fler tävlingar, intresset för arkitektur ökar och det bidrar till att höja arkitektens status.

Hon tycker att Sverige måste lära av andra länder och bli bättre på att marknadsföra sin arkitektur.

– Mat, musik och mode är kreativa näringar som man försöker exportera men det gör man inte med arkitekturen.

Monica von Schmalensee har jobbat som arkitekt på White sedan 1994 och vid årsskiftet är det tre år sedan hon tillträdde som vd.

Hon liknar jobbet vid ett stort byggprojekt.

– Det är många olika delar och det gäller att förstå alla sammanhang. Jobbet är otroligt roligt och inspirerande. Det är också roligt att få vara en representant för samhällsbyggnadsfrågor. Eftersom vi är så stora bjuds vi ofta in till debatter.

Men den stora organisationen innebär också nackdelar.

– Det är mycket möten. I ett sådant här stort företag måste man ha möten för att hålla ihop verksamheten, men det är viktigt att inte ha dem i onödan. För mycket möten är helt dödande.

Hon ser däremot ingen risk att företagets storlek och framgång gör att medarbetarna lutar sig tillbaka och blir ”mätta”.

– När man väljer det här yrket tror jag att den största drivkraften är nyfikenhet. De bästa arkitekterna är också de som är oerhört nyfikna och det är många hos oss.

Ett tecken på arkitekters vilja att utvecklas är enligt henne deras ibland bristande intresse för stora projekt.

– I de stora projekten kan det till och med vara svårt att locka arkitekter eftersom de då vet att de kommer att jobba med samma uppdrag under många år. De tror att man inte utvecklas. Men det stämmer inte. Då är det i stället en fantastisk kunskapsresa man gör.

Monica von Schmalensee borde veta.

Sedan hon började som arkitekt på White har hon hunnit delta i många projekt, både mastodontbyggen som Tele2 arena och Kista Science Tower, men även mindre anspråkslösa bostadshusprojekt.

En promenad i huvudstaden bjuder därför på flera kära återseenden.

– Det finns arkitekter som har svårt att lämna över och släppa byggnader som de ritat. Så känner inte jag. Man är stolt och glad, men när det är färdigt lämnar man över huset till de som ska bo där och hoppas att de ska förvalta det bra. Det är lite som när ett barn blir myndigt, man tar hand om barnet men sedan måste man släppa taget. Jag tror att det är farligt att hålla fast vid något för länge.

Marie Bergström
[email protected]