Nyheter

Hon ifrågasätter den <br/> traditionella staden

Den traditionella kvartersstaden där bostäder samsas med butiker är inte alltid bäst. Det anser Moa Tunström i sin avhandling ”På spaning efter den goda staden”.<br/> — Den traditionella staden idylliseras, säger hon.

I sin avhandling, som nyligen lades fram vid Örebro universitet, har kulturgeografen Moa Tunström undersökt artiklar ur tidsskriften Plan och publikationer från Boverket och Stadsmiljörådet.

— Här kan man se att den traditionella kvartersstaden beskrivs som ett ideal. Den är tät och har affärer i bottenvåningarna. Att bo, arbeta, handla och gå i skolan här ses som en bra lösning för miljö, ekonomi och hälsa, säger hon.

I motsats till detta ideal benämns efterkrigstidens moderna stadsplanering, med funktionsseparerade stadsdelar. Det innebär att bostäder finns på ett ställe, arbetsplatser på ett annat och köpcenter på ett tredje.

— I materialet jag undersökt så framstår dessa platser som problemfyllda, säger hon.

Men synen på de olika stadsplaneringarna måste nyanseras, anser Moa Tunström.

— I diskussionerna bortser man från den traditionella stadens negativa effekter, som trängsel, buller och social exkludering, säger hon.

Du pratar om att man ska se möjligheterna med den moderna staden. Vad är det för möjligheter?

— Det kan handla om de miljöer som kan uppstå här. De benämns ofta som ickeplatser vilket kan innebära skogsplättar. De ses ofta som barriärer och tomma men de kan lika gärna ses som ickestyrda platser. Och även om de är synbart övergivna så kan de vara betydelsefulla för barn, hemlösa och djur.

I diskussioner om den moderna stadsplaneringen utpekas den ofta som en miljöbov som leder till ett ökat bilåkande. Moa Tunström anser att det är delvis sant men att diskussionen måste breddas.

— Resonemanget förutsätter att de som bor i en traditionell kvartersstad har nära till jobbet, skolan och dagiset. Så är det inte.

Men i en traditionell kvartersstad kan man väl ta tunnelbana eller buss?

— Fast det kan man i den moderna staden också. Det är helt enkelt inte så enkelt.

Stora delar av till exempel Stockholm har ändå byggts utifrån den moderna stadens ideal, är den då verkligen så dåligt ansedd som du säger?

— Idealen, alltså så som de formuleras i materialet jag undersökt, är inte det enda som styr hur det slutligen ser ut. Det finns en marknad också. Jag har bara studerat en pusselbit.