Nestinbox, bostäder som hämtat inspiration från fågelholkar, har beviljats 1,5 miljoner kronor i stöd från Boverket.
Pengarna ska användas för att utreda en rad frågor, men målet är klart:
– Jag är ganska övertygad om att vi har byggt vår första Nestinbox om max tre år från nu, säger Pontus Öhman, arkitekt på LUMA Design och projektledare för Nestinbox.
Stödet från Boverket är för innovativt och hållbart bostadsbyggande och enligt Pontus Öhman betyder det ”allt”.
– Nu har vi faktiskt resurser både ekonomiskt och tidsmässigt att utveckla projektet på ett sätt som i bästa fall leder till att man om ett par år kan uppföra en byggnad i full skala, vilket är vårt första mål, säger han.
Det andra målet är att någon annan, till exempel markägare, kommun eller entreprenör, bygger flera Nestinbox för försäljning eller uthyrning. Det tredje målet är att Nestinbox kan bli en svensk exportprodukt.
Nestinbox är ett idéprojekt som lanserades 2017 av arkitekterna Elisabetta Gabrielli och Pontus Öhman tillsammans med trähusfabrikanten Michel Silverstorm. Men eftersom initiativtagarna är tre olika företag med ganska små ekonomiska resurser så har de inte haft möjligheter att lägga den tid som behövs för att ta projektet vidare – men den möjligheten får de nu.
– Det är oerhört glädjande! Uttryckt i generella termer så ska vi utreda vilka både möjligheter och svårigheter som finns med att bygga de små husen på riktigt. Möjligheterna ska vi bejaka och utveckla och problemen skall vi lösa, så kan man väl säga.
Han säger att listan över frågor de vill utreda kan göras hur lång som helst, men att de bland annat ska utreda frågor som till exempel: Vilken typ av bergarter är lämpliga för att kunna montera en Nestinbox, var i Sverige skulle det kunna vara möjligt och rimligt att bygga, hur ska man dimensionera och utforma den konstruktion som håller fast huset i bergsväggen och hur ska huset optimeras så att det drar så lite energi som möjligt och blir producerat på ett sätt som ger minsta möjliga negativa miljöpåverkan.
– Vi vill ju helst inte att det här projektet skall bli så kallad ”paper architecture”, det vill säga idéer som stannar på pappret, utan att det faktiskt byggs på riktigt.
Projektgruppen, som kommer att behöva köpa in extern kompetens, ska också titta på frågor som hur fastighetsbildning och bygglovsbestämmelser fungerar när man bygger ovanför marken, hur man ska hantera vatten och avlopp, utrymning vid en eventuell brand, tillgänglighetsanpassning och hur de kan planera för en smart förtillverkning av byggnadens delar så att det blir lätt att montera på klippväggen.
– För vi tänker oss att detta är en av de bärande idéerna – huset skall tillverkas med på fabrik prefabricerade byggdelar som sedan lyfts på plats och monteras så smart som möjligt, säger Pontus Öhman.
De ska också göra en eller flera modeller av huset och eventuellt göra studieresor för att se om det finns liknande projekt någonstans och hur de jobbar. Men frågan är om det finns.
– Vi har faktiskt redan vid två tillfällen; 2017 och nu 2019 gjort omvärldsbevakning/sökningar med Google för att försöka spåra upp något liknande projekt någon annanstans i världen, men inte lyckats hitta något alls, som bygger på samma tankar.
Är Sverige då redo för Nestinbox?
– Vi har ganska mycket berg, bostadsbrist i storstadsregionerna, en ganska hög svansföring när det gäller hållbart byggande och energisnåla hus, är ett högteknologiskt land där boendet har en central roll på grund av vårt kalla klimat så jag skulle säga att Sverige borde vara mottagligt för ett nytt sätt att bygga bostäder på, även om det naturligtvis kommer att bli i en måttlig skala. Husen är små och förutsätter släta klippytor, vilket ju inte finns överallt i närheten av där folk vill bo.
När Nestinbox lanserades fick det mycket uppmärksamhet.
– Vi fick en enorm respons i artiklar både på nätet och i tryckt media och många frågade oss om vi skulle gå vidare och försöka utveckla idén, men möjligheten har inte funnits förrän nu, säger han.
Före jul kontaktades de av ett japanskt tv-bolag som ville komma till Stockholm och filma husen på klippväggarna.
– Vi svarade artigt att det var kul att de var intresserade att filma, men att husen inte existerar på riktigt. Inte ännu i alla fall.
Men kanske inom några år.
I fas 1, som pågår under två år och som Boverkets stöd täcker, är tanken att alla problem ska lösas och att det resulterar i ett genomritat koncept där allt tekniskt och infrastrukturellt är redovisat så att det i princip skulle gå att bygga efter handlingarn.
I fas 2 är tanken att de genomför en produktion och ett bygge i full skala.
– Exakt hur det ska gå till vet vi inte i dag. Vi måste ju för det första ha någon som är beredd att upplåta sin mark till projektet och vi måste ha en finansiär. Mot bakgrund av vår plan med fas 1 och fas 2 så skulle jag säga att jag är ganska övertygad om att vi har byggt vår första Nestinbox om max tre år från nu.
Fakta: Nestinbox
Nestinbox är ett litet hus av trä med en integrerad stålkonstruktion som kan monteras på en klippvägg.
Huset hänger precis som en fågelholk fritt i luften, med en sida mot klippan där en indragning i fasaden ger plats för en spång från vilken man når entrén på husets baksida.
Ordet är snarlikt det engelska ordet ”nesting box” som betyder just holk.
