Regeringen har presenterat infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037. De föreslår att den ekonomiska ramen ska uppgå till 1 171 miljarder kronor för åren 2026–2037.
– Politiken gör bra prioriteringar i propositionen, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
– Det är en historisk satsning på infrastruktur, en rekordstor satsning. Behoven är stora, man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att se att vägar och järnvägar behöver förstärkas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Han fortsätter med att prata om den underhållsskuld som skapats och att den är ett hinder för tillväxt för jobb och företag, att den skapat sårbarhet för beredskap.
– Och framför allt krånglar den till det för vanligt folk i vardagen.
Propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera innehåller stora satsningar på 1 171 miljarder kronor för åren 2026-2037.
Så fördelas pengarna
– Det är drygt 200 miljarder kronor i ramökning i fasta priser de kommande tolv åren jämfört med förra planen, eller den gällande planen. Den nya propositionen innebär en ökning motsvarande 21 procent.
Utgångspunkten i propositionen är att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur.
Av planeringsramen föreslås 607 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen föreslås vidare 210 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 354 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.
Flyttar Trafikverkets anslag
Regeringen vill också förändra kopplingen till Trafikverkets förvaltningsanslag. De föreslår därför att 59 miljarder kronor, som i tidigare infrastrukturpropositioner har ingått i den totala ekonomiska ramen, nu fortsättningsvis kommer att hanteras i Trafikverkets förvaltningsanslag.
– Syftet med omfördelningen är att få en ökad transparens och budgetdisciplin. Det handlar om förvaltningskostnader, i stora delar personalkostnader, som legat dolt i infrastrukturramen och inte funnits på Trafikverkets förvaltningsanslag. Genom att göra den här flytten så frigörs ytterligare 59 miljarder kronor som kan gå till underhåll och nyinvesteringar samtidigt som vi stärker och skärper kostnadskontrollen över Trafikverket. Detta gör regeringen utifrån en översyn som gjorts av den finansiella styrningen av Trafikverket, säger Andreas Carlson.
Med den omfördelningen innebär regeringens förslag en ökad satsning på 27 procent, jämfört med nuvarande plan.
Alternativ finansiering
Regeringen vill också att möjligheter till alternativ finansiering ska prövas under kommande planperiod, under förutsättning att de kan leda till snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt än vad som annars hade varit fallet kan genomföras inom en viss tidsram.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Byggföretagens reaktion
Byggföretagen kommenterar propositionen:
– Politiken gör bra prioriteringar i propositionen. Stort fokus på underhållsskulden är något som Byggföretagen, och andra näringslivsorganisationer, har påtalat länge, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
– Det är glädjande att regeringen vill pröva alternativa finansieringsformer för att kunna starta fler angelägna infrastrukturprojekt. Ökad transportkapacitet ger ökad konkurrenskraft för hela det svenska näringslivet, säger Johan Deremar, nationalekonom, Byggföretagen.
