Höga hus av trä – vackra hus på bekostnad av brandsäkerheten?
Den frågan diskuterade Brandskyddsföreningen med försäkrings- och byggbranschen i Almedalen.
Och debatten blev, bokstavligt talat, het.
– Vi måste begrava pajkastningen, säger Ilija Batljan, vice vd på Rikshem.
Bakgrunden till att Svenska Brandskyddsföreningen bjöd in till debatt om brandsäkerhet i höga trähus är att bostadsbristen är stor i Sverige – och intresset för att bygga höghus i trä ökar.
Man konstaterar att fördelarna med trähus är många. Sverige har ett stort råvarulager, vilket ger korta transporter, vi har starka trätraditioner, materialet har hög hållfasthet, är förnybart och binder koldioxid.
På minussidan nämner Brandskyddsföreningen att brandbelastningen är hög i trähus, särskilt när branden kryper in i konstruktionen. Betong och tegel har både en bättre bärförmåga och bättre brandcellsavskiljning vid brand.
– Jag ser att det finns problem med höga trähus och är lite oroad över utvecklingen. Jag förstod att det kunde bli heta diskussioner här. Ämnet är känsligt och debatten om trähus har tidigare varit ganska ensidig. Man har pratat om exempelvis ljud och produktionsmetoder, men inte om brand, säger Ville Bexander, brandingenjör och sakkunnig inom byggnadstekniskt brandskydd.
Även försäkringsbranschen är tveksam till höga trähus. Hans-Eric Zetterström, brand- och riskingenjör på Länsförsäkringar, visade exempel på konstruktioner där luftspalten mellan fasad och regelverk i ett trähus kan liknas vid en skorsten – men i brännbart material. Lösningen på detta problem heter boendesprinkler.
– Boendesprinklers i alla lägenheter är jättebra ur brandsynpunkt, men inte ur vattenskadesynpunkt. Presskopplingar läcker av erfarenhet, det är vanligt att det droppar vatten. I dolda utrymmen som i undertak upptäcks inte skadan förrän det är för sent, säger Hans-Eric Zetterström
Han betonar att han inte är emot att det byggs höga trähus.
– Men bygg inte för högt och bygg inte allt i trä, kombinera gärna material. Jag vill inte hamna i en situation att inga försäkringsbolag vill försäkra fastigheterna, något som tidigare drabbat exempelvis sågverksindustrin.
En representant från bostadssidan var Rikshem, som representerades i panelen av vice vd Ilija Batljan. Han efterlyste ett bättre samarbete mellan branscherna.
– Titta på bilindustrin, som tillsammans med försäkringsbranschen utvecklar säkerheten genom gemensamma krocktester.
Ilija Batljan menar att man måste sluta upp med pajkastningen och med att jämföra trä och betong. Han menar också att Räddningstjänsten måste moderniseras och hänga med i utvecklingen.
– Vi måste gemensant titta på vad vi kan göra och vad vi kan bli bättre på. Den här debatten känns som ett lågvattenmärke. Det är pinsamt att Brandskyddsföreningen hänger ut aktörer som inte är här och kan försvara sig. Men jag väljer att stanna kvar i panelen eftersom det här är ett så viktigt ämne.
Batljan får medhåll av Stefan Lindbäck, vd Lindbäcks Bygg, vad gäller ett bättre samarbete mellan branscher.
– Vi har byggt trähus som har brunnit. Visst gör byggbranschen misstag. Det måste ställas högre krav på brandskyddstekniska system, och det är viktigt att vi får ett kontrollorgan som lär oss hur vi kan bygga säkrare. Vi måste höja nivån, det gör vi bland annat genom erfarenhetsåterföring.
Ville Bexander håller med om att det behövs bättre samarbete och kontroller.
– Problemet för oss är att erfarenheten kommer först när tillräckligt många hus har brunnit.
