Den nytillträdde bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson har redan aviserat stopp för en del av satsningarna på snabbtåg. Men vad mer kan vi förvänta oss från hans departement under den kommande mandatperioden? Här ger han svar på Byggvärldens frågor.
Det är två tunga departement som Andreas Carlson (KD) fått ansvar för. Som infrastrukturminister kommer han leda arbetet med statens satsningar på järnvägar, vägar och annan infrastruktur. Totalt ska staten lägga omkring 800 miljarder kronor de kommande tolv åren på infrastruktursatsningar. Samtidigt hopar sig orosmolnen på himlen för byggbranschen. Bostadsbyggandet riskerar att tvärnita. För Andreas Carlson innebär de nya ministerposterna att han får utveckla sitt engagemang för en god samhällsgemenskap.
– Bostadspolitiken har varit en viktig fråga för KD under en lång tid och som gruppledare för Kristdemokraterna har jag haft ett brett ansvar för alla politiska områden i riksdagen. Mitt engagemang bottnar i att bygga en god samhällsgemenskap, att fler ska kunna förverkliga sina bostadsdrömmar och att det går att resa tryggt och säkert till arbete och för att besöka nära och kära.
– Det är stora och viktiga områden som står inför flera utmaningar med höga byggkostnader, stigande räntor och energipriser och minskad köpkraft hos hushållen. Regeringen har pekat flera ut reformer som ska tas fram under mandatperioden och det är ett arbete som jag ser fram emot att ta mig an, säger han.
Vilka fördelar finns det med att samla frågorna under samma minister?
– Det finns flera fördelar med det, vilket är varför regeringen har gjort bedömningen att de ska ingå i samma portfölj. Det handlar om samhällsbyggnadsfrågor, både att ha en fungerande infrastruktur och att skapa möjligheten för fler personer att kunna förverkliga sin bostadsdröm. Båda områdena har dessutom likartade utmaningar just nu med tillgång till material och kompetensförsörjningen, men också den kostnadsökning som vi ser till följd av omvärldsläget med stigande räntor och inflation.
Vad är anledningen till att det hamnar i ett nytt departement tillsammans med landsbygdsfrågor?
– Både landsbygdsfrågorna och infrastruktur och bostadsfrågorna är frågor som är viktiga för att det ska vara möjligt att bo och leva i hela landet. Vi behöver satsningar som stärker svenskt jordbruk, värnar vårt hållbara skogsbruk och säkerställer en fungerande infrastruktur i Sverige. Regeringen ser det därför som naturligt att dessa frågor samlas under ett och samma departement.
Vilka åtgärder ser du som mest akuta?
– Regeringen kommer att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. För mig är det viktigt att Sverige har en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Byggtakten behöver upprätthållas för att möta den ökade efterfrågan på bostäder. Samtidigt kommer omvärldsläget påverka byggtakten.
– Regeringen kommer ta fram reformer för att öka byggandet och tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. På infrastrukturområdet handlar det om att rusta upp väg och järnväg. Sverige är ett stort och avlångt land, man behöver inte färdas många mil för att inse att det behövs investeringar för att rusta upp vägnätet.
Hur vill regeringen underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden? Startlån?
– Att unga vuxna kan ta sig in på bostadsmarknaden är viktigt. Regeringen anser att fler bostäder behövs för att underlätta för unga vuxna att få sin första bostad, och att det behövs utökade möjligheter för unga vuxna att komma in på den ägda bostadsmarknaden. Nyligen presenterade en utredning förslag om startlån till förstagångsköpare av bostad.
– Förslaget har remitterats för att få in relevanta synpunkter från myndigheter och andra aktörer. Nu ska de synpunkterna analyseras och ärendet beredas inom Regeringskansliet.
Amorteringskravets vara eller icke vara?
– Det nuvarande ekonomiska läget med stigande räntor, höga elpriser och hög inflation pressar de svenska hushållen. Sverige befinner sig i ett osäkert ekonomiskt läge med hög inflation. Vi kommer att göra saker i rätt ordning och med beaktande av det ekonomiska läget. Därför är det centralt att vi nu gör en gedigen analys – steg för steg – och följer upp frågan om amorteringskravet med berörda myndigheter, vilket finansmarknadsministern nu gör.
Vilka möjligheter finns för att investeringsstödet återinförs?
– Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Regeringen anser att det har blivit ett dyrt stöd som riskerar gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och därför kan ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden.
Hur kommer satsningarna på infrastruktur att förändras?
– Den nya regeringen vill att satsningar på järnvägen i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt. Vi har redan aviserat att vi inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. För de tre etapperna på de tidigare planerade sträckningarna (Ostlänken, Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås) som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033 genomförs en separat analys.
– Regeringen gjorde en förstärkning med en miljard i budgeten när det gäller vägunderhållet, vi förstärker även det civila försvaret och kommer att återkomma med ytterligare besked om satsningar fram över.
Vad innebär de minskade satsningarna på järnvägen?
– Oroligheter i vår omvärld som kriget i Ukraina och pandemin påverkar Sverige. Priser på material och bränsle har ökat kraftigt, och det har fått som följd att det är brist på material och förlängda leveranstider. Det riskerar att medföra att verksamhet och projekt som Trafikverket bedriver behöver skjutas framåt i tiden.
– Trafikverket ser en risk för att de under kommande år inte kan genomföra underhållsåtgärder inom järnvägen på ett tids och kostnadseffektivt sätt. Då det finns stora behov i närtid inom vägunderhållet så omprioriterar regeringen nu en mindre andel av ramen från järnvägsunderhåll till vägunderhåll. Det innebär inte någon försämring av järnvägsunderhållet eller att någon av de planerade åtgärderna för 2023 ställs in, utan att statens medel ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Andreas Carlson (KD), bostads- och infrastrukturminister.
