Svensk ekonomi växer och högkonjunkturen i byggindustrin fortsätter.
Tillväxten i år beräknas bli 12 procent, vilket är den högsta siffran på ett decennium.
Nästa är ligger prognosen på 4 procent och det är främst nyproduktion av bostäder som driver tillväxten.
Det visar Sveriges Byggindustriers nya konjunkturrapport.
2017 är ett starkt år för svensk byggindustri. Investeringarna i bostäder, infrastruktur och offentliga lokaler, såsom förskolor och sjukhus, ökar med 12 procent under 2017.
– Det är den kraftigaste investeringsökningen på mer än ett decennium, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Sveriges Byggindustrier, som presenterade deras nya konjunkturrapport.
Under förra året påbörjades byggandet av cirka 60 000 bostäder och år hamnar antalet på av 73 500 stycken.
För 2018 är prognosen 65 300 nya bostäder. Det är en minskning med 8 200 under rådande högkonjunktur.
– Med skärpta krav på amortering, minskade ränteavdrag och höjda räntor blir hushållen osäkra och avvaktande. Det blir dyrare att låna och då minskar efterfrågan på det redan byggda. Ändå upplever många bostadsbrist, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Sveriges Byggindustrier.
– Det är en tydlig nedgång, men vi har fortfarande en stark byggkonjunktur. Framför allt är det nyproducerade bostäder som driver tillväxten, säger Fredrik Isaksson.
Sysselsättningen ökar med cirka 4 procent under året och med något mindre under 2018.
Efter flera års investeringsökningar gör sig även bristen på rätt utbildad och erfaren personal sig påmind. Arbetskraftsbristen i byggindustrin är högre än i nästan alla andra sektorer.
– Det är svårt att rekrytera och svårt att matcha lediga jobb med rätt personer.
Antalet utstationerade arbetstagare uppgick under årets första nio månader till nära 4 200 personer, vilket är 40 procent fler jämfört med samma period i fjol.
Byggkonjunkturen är relativt stark över hela landet.
I alla län ökar bygginvesteringarna under prognosperioden 2017-2018.
Stockholm är den enskilt största byggmarknaden men den kraftigaste uppgången noteras i Södermanlands och Blekinge län. Västernorrlands och Jämtlands län får en något svagare utveckling över prognosåren.
| Län | 2016 (Mdkr) | Utveckling 2016-2018 |
|---|---|---|
| Blekinge | 3,7 | 21% |
| Dalarna | 5,9 | 14% |
| Gotland | 1,4 | 14% |
| Gävleborg | 8,8 | 16% |
| Halland | 7,9 | 11% |
| Jämtland | 3,9 | 5% |
| Jönköping | 9,6 | 14% |
| Kalmar | 7,9 | 11% |
| Kronoberg | 7,2 | 18% |
| Norrbotten | 13,7 | 12% |
| Skåne | 53,6 | 17% |
| Stockholm | 167,6 | 17% |
| Södermanland | 7,6 | 28% |
| Uppsala | 21,1 | 19% |
| Värmland | 8,9 | 9% |
| Västerbotten | 11,0 | 18% |
| Västernorrland | 6,5 | 3% |
| Västmanland | 8,4 | 18% |
| Västra Götaland | 74,3 | 18% |
| Örebro | 10,2 | 16% |
| Östergötland | 18,8 | 14% |
Källa: Sveriges Byggindustrier
Samtliga bilder och grafer kommer från Sveriges Byggindustrier.
