Hårda vintern gör guldbygget dyrare

Platschefen Erland Strömgren trodde att det blänkande huset i Vasaparken i Stockholm skulle bli det häftigaste och roligaste projekt han ägnat sig åt under sina 45 år i byggbranschen. Det var i augusti-september förra året. Sen slog kylan till. Och snön vräkte ner när de kommit i gång med att borra hål för bergvärme, schakta, gjuta och göra alla de andra mark- och grundläggningsjobben. De stötte också på en husgrund till en gammal panncentral, som någon för många år sedan bara skyfflat över. Men ett häftigt hus blir det när täckelset dras av den 23 mars i år och de som bevittnar det hela får se ”en guldklimp i Vasaparken”, som Erland Strömgren kallar huset. En synnerligen exklusiv byggnad är det. Ett privat museum ovanpå, tre våningsplan med hyresrätter och en stor konsthall och filmsal i entréplanet. Allt som allt 5 600 kvadratmeter exklusive restaurant och servering utmed ena långsidan. Det som gör att byggnaden kommer att skina som en guldklimp är fasaden – av mässing. Förmodligen Sveriges enda mässingshus. Museet kallas SHK Museum och är invändigt en exakt kopia av konstsamlaren Sven Harry Karlssons hus på Lidingö. Sven Harry Karlsson är grundare av bygg- och fastighetsbolaget Folkhem, som är byggherre för projektet. Enligt den ursprungliga planen skulle mässingshuset vara färdigbyggt, men snöandet, den bitande kylan och den gamla husgrund som Erland Strömgren och hans mannar på Q-gruppen upptäckte har försenat projektet. Rejält. – Jag har suttit i förhandlingar med byggherren åtskilliga gånger, ända sedan december i fjol, och det finns inte utrymme för ytterligare extra byggtid, säger Erland Strömgren. Mannarna på Q-gruppen har skottat och röjt. De har försökt få bort is, kämpat med skyddande presenningar, slitit med de dieselaggregat man fått sätta in för att få upp värmen. – Bara bränslet till dieselaggregaten kostar 12 000 kronor per kubikmeter. Och vissa perioder har vi förbrukat tre kubikmeter om dygnet, ibland sju dagar i veckan, säger Erland Strömgren. Den skyddande konstruktionen av presenning som skyddar taket har gått på 2,5 miljoner. Den totala kostnaden för huset är beräknad till över 100 miljoner kronor. – Jag räknar med att våra extra vinteromkostnader för det här projektet kommer att bli strax under en miljon kronor, säger Jan Henriksson, som är vd för Q-gruppen. En snörik och kall vinter som i fjol och i år brukar leda till extra omkostnader på knappt en procent per byggprojekt, anser Jan Henriksson. Åtminstone för en byggentreprenör som Q-gruppen. Byggvärlden har gjort en rundringning, som visar att det är stora skillnader i hur stor ekonomisk skada olika byggföretag tar av den bistra vintern. Företag med yrkesgrupper som jobbar inomhus – målare, snickare, golvläggare – drabbas inte alls. Andra, som framförallt ägnar sig åt grundläggning, markarbeten, anläggningsjobb, tar skada. Företag som lägger yttertak har alltid möjligheten att ta snö- och isröjningsjobb när vädret gör det omöjligt att montera tak. Också traditionella byggentreprenörer kan anpassa verksamheten efter vädret och helt enkelt ta åt sig snöröjningsuppdrag. Ett exempel är Frijo, ett av Stockholmsområdets största och äldsta anläggnings- och entreprenörsföretag. – Jag vill inte påstå att snöröjning är en lysande affärsidé. Men vi tjänar en slant. Vi undviker permitteringar och det hjälper oss genom vintern, säger Jan Kjellson, vd på Frijo. Minst bekymrade över de tuffa vintrarna är storkoncernerna, Skanska, NCC, Peab. De har, i större eller mindre utsträckning, enheter som jobbar med vägservice, inklusive snöröjning. De har också så många järn i elden att de bara undantagsvis behöver permittera. Blir det ett tillfälligt stopp på ett bygge kan de alltid omdirigera folk till projekt, som behöver extra personal. Likaså kan de omdirigera människor till projekt där man behöver jobba in förlorad tid. – Vi har haft kalla vintrar sedan urminnes tider i det här landet. Det ska inte vara ett problem, säger Svante Hagman, regionchef för Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction.