Lagom till Nobelfesten ska Stockholms stadshus ha fått ett nytt koppartak.
För tillfället pågår arbetet med att byta ut 1200 kvadratmeter kopparplåt.
– Det här är inget maskinellt arbete utan ett riktigt hantverk, säger Dandy Wolff, arbetsledare hos takentreprenören LW Sverige AB.
Stockholms stadshus invigdes 1923. Takunderhållet har skett etappvis genom åren. Nu är det dags för takplåten mot Hantverkargatan att bytas ut. Stockholms stads fastighetskontor har handlat upp ett projekt som omfattar omläggning av takfallet inklusive nedre delen av ett torn samt en skorsten. Totalt rör det sig om cirka 1200 kvadratmeter kopparplåt som ska bytas ut.
– Stadshuset är en speciell byggnad så det här känns som ett prestigeuppdrag, säger Dandy Wolff, arbetsledare hos takentreprenören LW Sverige AB.
Den gamla plåten har rivits bort och taket har fått nya lager av masonit och underlagstäckning. Kopparplåten skärs till i skivor på verkstad, men i övrigt sker allt arbete, exempelvis med utsmyckningar, skorsten och torn, på plats uppe på taket.
– Vi fäster kopparplåten med rostfria klamrar. Det gäller att vara försiktig så att man inte skadar plåten. De gamla klamrarna var inte rostfria så de hade rostat sönder. Det här är inget maskinellt arbete utan ett riktigt hantverk.
I takt med att den gamla ärgade kopparplåten ersätts antar taket en mer gyllene färg.
– Det kommer att ta 40 år, minst, innan det nya taket blir grönt. Däremot mörknar det ganska snabbt, säger Linda Wållgren, projektledare på LW Sverige.
Stockholms stadshus tillhör Sveriges främsta byggnadsverk i nationalromantisk stil. Då byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde ska renoveringen bevara och återskapa det ursprungliga utförandet. De ursprungliga kopparplattorna på Stockholms stadshus är numrerade och stämplade. Många stockholmare var med och sponsrade taket som utgjorde en stor kostnad när stadshuset byggdes.
På tornet och skortstenen väljer man att återanvända gamla takplåtar.
– Här sätter vi tillbaka den gamla plåten. Det är inget fel på den. Det är bara infästningarna som måste göras om, säger Dandy Wolff.
Logistiken har varit en av de stora utmaningarna i projektet.
– Det här är ett väldigt utsatt område med tanke på det centrala läget och alla turister. Materialleveranser och kranlyft görs exempelvis före klockan sex på morgonen. Vi får inte förvara material nere på marken. Därför har vi byggt en plattform uppe på byggnadsställningen. Vi har också nät runt hela ställningen, samt en container på taket, säger Linda Wållgren.
Säkerheten är också en av utmaningarna med tanke på att arbetet utförs på hög höjd. Från markplan upp till takfoten är det 22 meter, och därifrån ytterligare 12 meter till nock. Taket har dessutom en lutning på 70 grader.
– Vi har gått igenom alla risker ordentligt.
Specialstegar gör att de fyra plåtslagarna, som kommer från Ungern och Tyskland, ska kunna arbeta säkert och effektivt. De jobbar också med livlina hela tiden.
– Visst är utsikten fin här uppifrån, men vi hinner inte njuta av den så mycket.
Till Nobelfesten den 10 december måste jobbet var klart.
Stockholms stadshus är ett av Sveriges främsta byggnadsverk i den nationalromantiska andan. Stadshuset ritades av arkitekten Ragnar Östberg och invigdes på midsommarafton 1923.
Stadshuset består av cirka åtta miljoner tegelstenar och har ett 106 meter högt torn med det svenska riksvapnet tre kronor i toppen.
Bakom den pampiga fasaden ryms såväl kontor och sammanträdeslokaler för politiker och tjänstemän som praktfulla festsalar och unik konst.
KÄLLA: Stockholm stad