Skanska bygger en stor kraftanläggning utanför Rio de Janeiro som ska förse 110 000 hushåll med energi. Projektet startade i november 2011 och ska gå i mål lagom till fotbolls-VM.
Byggvärlden har som första svenska tidning fått möjlighet att besöka den rigoröst bevakade och säkerhetsklassade anläggningen.
Vi kör österut över den drygt 13 kilometer långa bron Rio Niterói över Guanabara-bukten och håller så sakteliga på att lämna Rio de Janeiros vackra siluett bakom oss. Det är tidig morgon, så kvicksilvret har bara nått 22 grader (!). Men det kommer snabbt att bli varmare.
Vi är på väg mot Seropédica där Skanska uppför ett kraftvärmeverk till ett av världens största oljebolag, brasilianska Petrobras. Efter drygt sju mil, då det blivit allt glesare mellan husen, naturen har blivit alltmer djungellik och en och annan åsnetransport passerats, dyker ett par jättelika cisterner och turbintorn upp en bit bortom motorvägen vi färdas på.
Inne på anläggningen tas vi emot av Igor Meló, ansvarig för säkerheten och Ana Paula Bartolomero, informationsansvarig. De guidar oss runt mellan de jättelika cisternerna, turbintornen och stålkonstruktionerna. Vi ser lyftkranar och driftcentraler, generatorer, elcentraler och administrationsbyggnader. Överallt ser vi arbetare i vita hjälmar och med Skanska tryckt på den orange overallen.
Temperaturen stiger stadigt under vår rundvandring och när vi är klara efter ett par timmar är hettan nästan olidlig och kvicksilvret närmar sig 35 grader. Facket på central nivå har sen tidigare, utan framgång, ställt krav på att byggarbetare ska slippa arbeta när temperaturen når sådana här höjder. Men här verkar alla arbeta på.
Vad är svårast i ditt arbete som säkerhetskoordinator?
– Att inpränta rätt attityd till säkerhet hos medarbetarna är nog den största utmaningen, svarar han och pekar på en av de många säkerhetsanslag som vi passerar och som uppmanar och varnar, svarar Igor Melo.
Arbetet med anläggningen har kommit drygt halvvägs och det här är Igor Melos andra uppdrag för Skanska som han arbetat för i fyra år.
– Totalt har jag arbetat tio år med projekt där jag haft ett mycket stort ansvar för säkerheten, säger Igor och berättar att han trivs mycket bra.
– Det här projektet kräver att jag bor i närheten, så Skanska har försett mig med en lägenhet i Nova Iguacu som ligger cirka en mil härifrån. På helgerna kör jag hem till familjen som bor i Sao Paulo. Min fru arbetar också för Skanska i Canoas som ligger i södra Brasilien.
Igor Melo har inte bara lång erfarenhet av att ansvara för säkerheten vid byggen av energianläggningar. Han har också trots sin relativt sett låga ålder (30) hunnit med att skaffa sig en gedigen utbildning. Han har examen som Safety & Environmental Engineer från universitetet i Sao Paulo, vilket innebär att han har fem års studier i arbetsmiljö och två år i säkerhet bakom sig.
Det är totalt 1 500 som arbetar med anläggningen, varav 25 kvinnor är verksamma i den operationella driften. Totalt 200 är sysselsatta i administrationen.
– Vi har genomfört tre miljoner arbetstimmar utan en enda allvarlig olycka, inte heller har vi haft några miljömässiga incidenter, säger Igor med viss stolthet.
Vad är det värsta som skulle kunna hända?
– En explosion skulle kunna få förödande konsekvenser, svarar Igor snabbt och fortsätter:
– Totalt tio personer arbetar med utbildning och träning av personalen i säkerhet och miljö. Dessutom finns en sjukvårdsavdelning. Drygt tre procent av arbetstiden avsätts för utbildning och träning där vi också har försett alla med ett särskilt rapporteringskort för avvikelser. Dessutom simulerar vi nödträningsövningar minst en gång i månaden.
– En mycket viktig del i det preventiva arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet är information. Skanska lägger därför ner mycket kraft på att förse alla med kontinuerlig information, säger Ana Paula Bartolomero och visar en tidning som delas ut varannan månad.
Hon tar oss med till en stor anslagstavla utanför matsalen där nice to know, som bilder på medarbetare som fyllt år och information om sociala event, blandas med need to know, exempelvis scheman med tider för utbildning och träning, regler och föreskrifter. Utanför matsalen finns också ett bordtennisbord.
– Här passerar alla och stannar då till och kan ta del av informationen på ett naturligt sätt. Tanken är förstås att alla ska känna sig delaktiga i projektet och veta var i processen vi befinner oss, förklarar Ana Paula Bartolomeo som egentligen bor i södra Brasilien. Men precis som Igor Melo bor Ana Paula under projekttiden i den närbelägna staden Nova Iguacu i en lägenhet som Skanska ordnat.
Vi frågar Igor Melo vad han tycker är det roligaste med jobbet?
– Dynamiken! Alla dagar är olika, att vara med om en process och se det här projektet växa fram och utvecklas är fascinerande, säger han.
I nästa nummer av Byggvärlden intervjuar vi Mats Williamson, ansvarig för bland annat Skanskas verksamhet i Latinamerika.
